Att en krönika om att kvinnor och män ska ha samma rättigheter kunde utlösa en kommentarslavin förvånade Eva Åkesson. Nu betonar hon att det egentligen bara handlar om att släppa fram de mest lämpade, oavsett kön.
Att ifrågasätta något heligt lundastudentikost är kanske ingenting som
den med självbevarelsedrift gör.
Men så har jag aldrig haft särskilt stora mängder av just den varan, vilket möjligen förklarar att jag vågade skriva en krönika om att könssegregerade spex inte är någon särskilt fräsch eller spännande modell.
Krönikan fick ett oerhört förvånande gensvar.
Även om det låter naivt hade jag svårt att föreställa mig att ämnet på allvar skulle lyckas göra studenter så pass upprörda. Att förespråka mångfald, öppenhet eller jämställdhet brukar spontant inte vara särskilt provokativt.
Självklart är det fantastiskt att som journalist och skribent få feedback. Att lyckas provocera och röra upp reaktioner, det känns nästan som en bravad. Något engagerade, strålande!
Det har varit roligt att läsa kommentererna – i mångt och mycket har de varit just intressanta och insiktsfulla.
Men samtidigt verkar det finnas en tro på att Lundagård inte ska eller får skriva om vad som helst. En sådan sak gör mig orolig på riktigt.
Vi kan för harmonins skull göra ett par saker litet tydligare och
klarare. Jag förespråkar inte politisk korrekt konst och jag vill inte heller ha likriktade verksamheter. Givetvis ska och kan kvinnor och män arbeta och utöva konst såväl enskilt som tillsammans i olika kulturyttringar. Det är självklart inget problem.
Men det är ett problem med institutioner som utestänger människor bara på grund av könstillhörighet – studentinstitutioner inget undantag – särskilt när de sponsras av en för studenter gemensam organisation.
Det är inte bara någonting som jag tror att de förlorar på rent konstnärligt, utan även förtroendemässigt.
På intet sätt förespråkar jag heller kvotering för spex eller i andra sammanhang. I stället handlar det om att göra det möjligt för den mest lämpade att stå på scen. Inga konstigheter, helt enkelt.
Under åren som nöjesskribent har jag recenserat flera standup-shower och allt för ofta tänkt: var är tjejerna?
Att inte tro att strukturer inom föreningar och utskott i studentvärlden, där
komiker gror och fostras, har med den saken att göra är synnerligen naivt.
HELGENS MÅSTEN
Fredag: Superfina Dungen spelar på Inkonst i Malmö. Gå dit och njut av
sjukt charmig och fantastiskt psykadelisk pop.
Lördag: Gå på teater! Lunds studentteater sätter upp höstproduktionen
”I skuggan av honom – ett teaterkollage”. Premiär den 11 december och
pågår till 16 december
