Juridiska föreningen, JF, behöver granskas, skriver före detta redaktörerna för medlemstidningen Dissidenten.
Juridiska Föreningen är en fullkomligt strålande studentförening, men man börjar ana att någonting inte står helt rätt till.
På ett fullmäktigemöte i november röstade JF:s fullmäktige, i enlighet med styrelsens åsikt, ner ett förslag om att kårtidningen Dissidenten ska granska Juridiska Föreningen. I det ursprungliga reglementet som skrevs år 2007 fanns den formuleringen om granskning med. Dock har den tagits bort vid senare ändringar av reglementet. JF:s styrelse anser att Dissidenten är JF:s bästa informationskanal och att det därför inte ska förekomma någon granskning eller diskussion av den egna föreningen i tidningen.
Fullmäktiges beslut är problematiskt både för JF:s utveckling och på ett större plan.
I Lund intresserar sig förutom Dissidenten, även Lundagård för hur Juridiska Föreningen bedriver sin verksamhet. Om JF:s styrelse skulle festa upp sina medlemmars pengar eller strunta i att arbeta för kvinnliga juriststudenters situation så skulle det knappast bli en riksnyhet. Om Dissidenten, som når föreningens samtliga medlemmar och alla anställda på Juridiska Fakulteten, inte diskuterar föreningens verksamhet återstår alltså bara Lundagård som ett forum för diskussion av JF. Lundagård har varken utrymme eller intresse av att diskutera JF i samma utsträckning som Dissidenten har.
Föreningsandan på JF är stark och att gå emot strömmen i en grupp där det finns en tyst förväntan om att alla ska tycka ungefär likadant är svårt. Att inte uttryckligen ge Dissidenten en granskande roll är därför ett effektivt sätt att tyst strypa möjligheten till en meningsfull diskussion om vad Juridiska Föreningen håller på med, eller borde hålla på med. Om detta måste JF: s styrelse vara medveten.
Den ursprungliga formuleringen i Dissidentens stadgar; ”att granska”, verkar ha gett JF:s styrelse en felaktig idé om att granskning skulle vara någonting negativt. Att granska JF är att diskutera JF. Det är att resonera kring eventuella brister så att föreningen kan bli bättre. En förening som inte vill stimulera den interna diskussionen om den egna föreningens bästa är en förening som inte vill utvecklas.
Diskussion av värderingar och beslut utgör dessutom en viktig beståndsdel av det svenska samhället, inte minst av det svenska föreningslivet. När stora föreningar, som till exempel Socialdemokraterna, granskas och debatteras av sina medlemmar så sker diskussionen mellan föreningarnas medlemmar i media, helt öppet.
Det verkar som JF inte vill värna vad resten av juristsverige vill värna; yttrandefrihet och intellektuell diskussion. Juriststudenter, om några studenter, borde förstå bättre än att i praktiken strypa möjligheten till diskussion och idéutbyte i sin egen tidning.
Att en förening för juriststudenter inte förstår vikten av den öppna diskussionen vittnar om en bristande insikt om vad juristens roll i samhället egentligen är. JF bör stå upp för öppenhet, inte för tystnad. Tidningen heter fortfarande Dissidenten, inte medlöparen.
Felix Bengtson, Nina Lind, Elisabeth Karlsbad, Emily Diab, Anna Marthins, Julia Atiyeh, Magnus Nygren
