I år fyller LTH 50 år. Lundagård besökte en av fakultetens allra yngsta utbildningar där kreativiteten flödar.
Med blyerts och papper lär sig kandidatstudenterna i industridesign att rita raka linjer inför sitt framtida yrkesliv.Det är en liten klass som räddat sig undan snöovädret en tidig morgon på Ingvar Kamprad Designcentrum. Papper i A3-format, olika typer av pennor och suddgummin fyller de svarta, minimalistiska bänkarna. Det skissas och ritas febrilt. Emellanåt riktas uppmärksamheten även mot tavlan och föreläsaren Per Kristav som försöker visa hur man ritar tredimensionellt.
– Tänk på var ni har er horisont, uppmanar han studenterna och inspekterar sedan deras skisser.
Studenterna i industridesign går sin första termin på kandidatprogrammet och nu ägnas två heldagar åt att skissa inom ramen för delkursen Designerns verktyg. Trots datorernas intrång på området är skissandet fortfarande en fundamental kunskap oavsett vilken typ av design man vill syssla med, menar Per Kristav.
Studenterna förväntas kunna ge liv åt koncept och presentera idéer med hjälp av bara papper och penna.
– Tidigt i processen är det trots allt skisser som gäller och det måste man ha med sig ut i industrin, säger han.
Enligt Per Kristav kan vem som helst lära sig att skissa. Det är en fråga om övning.
– Det finns regler för hur man ska skissa, sedan är det drivkraft som krävs för att skisstekniken ska sätta sig i ryggmärgen.
Det viktigaste är linjernas kvalitet, alltså att de är raka och fina. En designer måste snabbt kunna dra upp de grundläggande linjerna för att gå över till att diskutera olika former.
Isabel Wenneman får en sträng blick när hon kommer inrusande, försenad, och slår sig ner bredvid kursaren Madeleine Axelsson. Tillsammans berättar de att de uppskattar utbildningens praktiska inriktning där utmaningen består i att kombinera design med teknik.
– Det är verkligen jättekul, men det tar tid att komma igång för man måste lära sig grunderna ordentligt först, förklarar Isabel Wenneman.
– Det där är bara en fin omskrivning för att kursen är trög, inflikar Per Kristav och skrattar.
Madeleine Axelsson menar att svårigheten – och utmaningen – ligger i att se till helheten när man skapar en produkt.
– En design ska vara både snygg, funktionell och miljövänlig på en och samma gång, säger hon och fortsätter:
– Jag hade aldrig klarat av att sitta med näsan i böcker i fem år. Men här får man vara kreativ, jobba mycket med händerna, rita och bygga modeller. Jag är hellre i verkstaden än i en föreläsningssal.
Isabel Wenneman nickar instämmande och säger:
– Att vara designer är lite som att vara en uppfinnare. Det kräver att man är duktig på många områden, man måste vara bra på datorer, kreativ men även praktiskt duktig och kunna skissa. Dessutom måste man vara en god marknadsförare.
De kom till utbildningen i industridesign med lite olika drömmar och bakgrund, men kärleken till färg och form har de båda gemensamt.
– Jag drömde alltid om att bli konstnär och trodde att industridesign var att rita muttrar, säger Isabel Wenneman.
– Själv har jag velat bli designer av något slag sedan jag var liten. Jag funderade först på att bli arkitekt, men industridesign erbjuder ett högre tempo.Här händer det saker, säger Madeleine Axelsson.
