På grund av att högt pris signalerar hög kvalitet har universitetet uppmanat fakulteterna att ta ut högre studieavgifter än nödvändigt.
Men långtifrån alla har valt att göra det.
– Vi vill ligga så nära den faktiska kostnaden som möjligt, säger Ann-Katrin Bäcklund, dekan på Samhällsvetenskapliga fakulteten.
I terminens första nummer kunde Lundagård avslöja att universitetet saltar studieavgifterna, som utomeuropeiska studenter måste börja betala från och med i höst.
I arbetet med införandet av avgifterna uppskattade riksdagens utbildningsutskott att en genomsnittlig avgift för att studera i Sverige skulle ligga på 80 000 kronor per år.
Men Lunds universitet har uppmanat fakulteterna att marknadsanpassa priserna, bland annat på grund av att priset är en viktig kvalitetsindikator.
”Självklar grundprincip”
En av de fakulteter som följt uppmaningen är Juridicum, som lagt på 50 000 kronor.
Men andra har valt en annan väg.
– Vi vill ligga så nära den faktiska kostnaden för att studera hos oss som möjligt. Det tycker jag är en självklar grundprincip, säger Ann-Katrin Bäcklund, dekan på samhällsvetenskapliga fakulteten.
Vad tycker du om att man gör stora påslag på andra fakulteter?
– Jag har ingen åsikt om det, säger hon.
Vill undvika besvikelse
Orsaken till att fakulteten strävar efter att hålla avgifterna låga är framförallt att minimera risken att de avgiftspliktiga studenterna blir besvikna, enligt Ann-Katrin Bäcklund.
– Vi vill undvika situationen att studenterna blir missnöjda och känner att avgiften inte motsvarar den utbildning som ges. Det är svårt att värdera, men vi vill ligga så nära kostnadsnivån vi kan, säger hon.
Tycker du att det är problem att avgifterna skiljer sig så mycket mellan olika fakulteter?
– Det egentliga problemet är att det finns oskäliga skillnader i utbildningsanslagen. Studenter får olika mycket utbildningspengar, vilket bland annat leder till att antalet föreläsningstimmar varierar mellan fakulteterna. Avgifterna speglar till viss del dessa skillnader, säger Ann-Katrin Bäcklund.
Kan internationella studenter alltså dra slutsatsen att de får en bättre utbildning på Juridicum jämfört med samhällsvetenskapliga fakulteten?
– Man kan i alla fall säga att man på Juridicum får sådant som vi inte kan erbjuda, till exempel mer handledning i smågrupper.
Risk att ryktet försämras
Det finns en risk att de låga avgifterna leder till att utbildningarna i samhällsvetenskap får dåligt rykte, tror Ann-Katrin Bäcklund.
– Det är möjligt att det blir så. Vi har valt mellan två onda saker: Med höga avgifter finns det en risk att studenter inte tycker att kostnaden inte är skälig. Med låga avgifter riskerar vi att signalera låg kvalitetet. Vi har försökt att hitta en medelväg och sätta en realistisk prislapp, säger hon.
