Demonstranternas budskap i Egypten är klart och tydligt: ”Erhaal – försvinn – Mubarak. Och gör det nu.”
Men sedan då? Den frågan fick statsvetare, sociologer och islamologer i ett fullsatt Café Athen på tisdagskvällen.
– Att se det stora modet hos människorna som revolterar på gatorna har varit hoppfullt. Men det här är en protest som inte är uppbackad av någon formell organisation eller politiskt parti. Exempelvis har det Muslimska brödraskapet spelat en begränsad roll i demonstrationerna i Egypten, säger Anna Sundell doktorand i statsvetenskap vid Lunds universitet.
Hon frågar sig hur de löst organiserade demonstranterna ska kunna involveras i förhandlingarna om makten och framtiden i Egypten.
Revolution eller kaos
Trots bristen på ”formell organisation” skanderar demonstranterna taktfullt ”erhaal, erhaal” och utkämpar sin kamp mot ett 30-årigt förtryck under Mubarak.
Samtidigt på helt andra platser, i Bryssel och Washington, ropar EU och USA på ”stabilitet” och kallar revolutionen i Egypten för ”kaos”. Varför kan inte USA bestämma sig för vilken sida de ska stödja? Och varför uttrycker sig EU så vagt?
Stabilitet ger fritt flöde av olja
Enligt Abdulhadi Khalaf lektor i sociologi vid Lunds universitet finns svaren på dessa frågor delvis att finna i västländernas relation till Mellanöstern.
– När västledarna talar om stabilitet så menar de ”fritt flöde av olja så billigt som möjligt”, och den betydelsen har begreppet haft sedan 1970-talet, säger han och fortsätter: Förse oss med stabilitet! Gör er av med demokratin om det är priset ni måste betala. Så resonerar västledarna när det gäller Mellanöstern.
Han menar att EU och USA kommer att försöka skapa stabilitet även om det betyder att diktaturer understöds.
Solidaritet på internet
Trots de politiska ledarnas vaghet menar Abdulhadi Khalaf att revolutionerna i Mellanöstern haft ett folkligt stöd i många delar av världen via Twitter och Facebook.
– Det finns en fantastisk mängd av solidaritet med det egyptiska folket, titta på Facebook där det utbyts nyheter, bilder, berättelser och filmer. Det egyptiska upproret behöver inte pengar men det behöver publicitet, de behöver sprida vad som händer i Egypten. Den typen av stöd har revolutionen fått, säger han.
Globala och lokala orosmoln
De faktum att EU och USA har långtgående intressen i Mellanöstern och att revolutionen i Egypten inte backas upp av något politiskt parti är några av orosmolnen på den globala och lokala politiska arenan. Trots det ser forskarna i Café Athén ljust på framtiden.
– Jag tror att det tunisiska exemplet visat andra arabländer att demokrati är möjligt och inte alls långt borta, säger Sihem Jebari, gästforskare från Tunisien.
