I går blev det klart vilka personer som valberedningen vill se som nya Lundagårdsredaktörer till hösten. Ida Ölmedal, 21 år, blev nominerad till redaktör, Max Jedeur-Palmgren, 24 år, till biträdande redaktör och Jacob Hederos, 22, år, till webbredaktör.
Även om det är långt ifrån klart, det slutgiltiga valet sker först den 27 april, vill vi givetvis gratulera alla tre till nomineringarna! Bara att bli nominerad är en stor prestation. Detta efter dubbla arbetsintervjuer i hård konkurrens med många högkvalificerade kandidater.
Jacob Hederos 22 år, Ida Ölmedal, 21 år och Max Jedeur-Palmgren, 24 år.
Alla tre nominerade är redan i dag engagerade i tidningen som skribenter, och alla tre är även invalda i tidningens redaktion. Det är nödvändigtvis inte alltid en bra sak. Det kan vara hälsosamt för alla organisationer att då och då få in lite ny friskt blod utifrån. Min kollega Liselotte Olsson hade till exempel aldrig satt sin fot på redaktionen innan hon blev vald som redaktör för två år sedan. Det har lett till många bra diskussioner där ”Men-så-har-vi-alltid gjort”-argument omprövats och skapat ett vitalare innehåll.
Samtidigt ska jag inte sticka under stolen med att skulle kännas bra att lämna över tidningen till någon som har kommit att älska den. Oavsett: Med tanke på de stora förändringar som Lundagård genomgått de senaste åren med kår- och nationsobligatoriets avskaffande, det nya formatet, omgörningen av hemsidan och den nya webbredaktörstjänsten, går de nya redaktörerna en spännande framtid till mötes när de nu kan satsa helhjärtat på innehållet.
Om en dryg månad avgör Lus ting vilka som blir redaktörer. Fram tills dess är allt öppet.
Apropå nomineringarna: I vanlig ordning skriver en rad tidningar (t.ex. Helsingborgs Dagblad, Skånska Dagbladet, Journalisten, City och Lokaltidningen) om detta, men också TT.
Roligast har jag dock åt Sydsvenskan, mer specifikt kommentarsfältet. Som så många andra redaktioner ute i landet blir vi ofta beskyllda för att vara vänstervridna journalister som producerar en ren socialisttidning. Nu verkar vindarna dock ha vänt:
Signaturen S_M_Kirov skriver:
”Man gissar att det blir det gamla vanliga, d.v.s. ett förhärligande av s.k. ”sittningar”, baler, medaljer och fylleri. Allt för att bibehålla den studentikosa exklusivitetsstämpel som borgerliga karriärister inom studentvärlden vägrar inse tillhörde 1800-talet.”
Signaturen arnejonsson svarar:
”S_M_Kirov är ute och cyklar. Själv känner jag en stor frihet i att se att AF och Lundagård äntligen öppet tar ställning för förnuftet och alliansen. De många glasklara krönikorna och ledarna till stöd för regeringen i höstas var naturliga och välkomna. Det är faktiskt en akademisk plikt att försvara traditionen och en liberalkonservativ värdegrund. Sosseri kan man ägna sig åt på Smålands! Håll Lundagård fortsatt fritt från irrelevant och osannt rödgrönt flum!”
Det var allt för den här gången!
