Det saknas ett genusperspektiv i juristutbildningens kurslitteratur. Det menar Mirjam Katzin, en av personerna i gruppen som granskat litteraturen på grundutbildningen.
− Brist på kritiska perspektiv skapar fördomar, säger hon.
Mirjam Katzin läser sjunde terminen på juridikprogrammet och har ett starkt intresse för jämställdhetsfrågor. På uppdrag av Juridiska fakultetens kommitté för jämställdhet och likabehandling har hon, tillsammans med sju andra studenter, granskat och analyserat stora delar av kurslitteraturen på juristutbildningen. I rapporten har de bland annat tittat på litteraturens innehåll och språkbruk.
− Ett av de största problemen är att det saknas kritiska perspektiv, vilket är en förutsättning för att undvika att agera utifrån fördomar, säger Mirjam Katzin.
”Kvinnor passiviseras”
I kurs- och utbildningsstadgarna finns en tydlig och strategisk plan för att ett genusperspektiv ska utgöra en självklar del av utbildningen. Men enligt Mirjam Katzin är den ofta dåligt implementerad:
− Det är tydligt att det saknas ett personlig angreppssätt i litteraturen. Till exempel förekommer kvinnor i litteraturen främst i passiva roller, så som mor, flickvän eller offer.
− Jag är övertygad om att språket fångar vår bild av verkligheten. Valet av exempel och innehåll formar vår uppfattning om auktoritet och makt, om vad som är manligt och kvinnligt. Genom att lyfta upp denna problematik kan vi undvika att kurslitteraturen vidmakthåller problematiska maktstrukturer, fortsätter hon.
Hoppas att andra följer efter
Rapporten har gett upphov till blandade reaktioner. Många av de yngre lärarna är intresserade av att modernisera utbildningen, men det finns också föreläsare som varit öppet kritiska till granskningen:
− Det finns inflytelserika motståndare som vill ha det som det alltid har varit. De har en väldigt konservativ syn på vad vi som jurister behöver lära oss.
Trots motsättningar hoppas Mirjam Katzin att granskningen ökar genusperspektivets betydelse i juristutbildningen, samt stimulera till likabehandlingsfrågor.
Nästa vecka ska fakulteten diskutera rapporten och Mirjam håller tummarna för att granskningen inspirerar andra fakulteter att göra samma sak:
− I längden handlar det om att vi vill ha en akademi som är kritiskt granskande och fritt från diskriminering. Det är ju trots allt så att medvetna och kritiskt tänkande jurister är bättre jurister.
