Efter år av kamp ligger förslaget på bordet. Nu kan Lundagård avslöja att doktorandernas utbildningsbidrag snart kan vara historia.
– Det är ett av de största genombrotten som vi varit med om, säger Lovisa Brännstedt i Doktorandkåren.
Lovisa Brännstedt, studentrepresentant i universitetsstyrelsen och styrelseledamot i Doktorandkåren, låter lättad när Lundagård når henne på torsdagen.
– Det känns fantastiskt. Det är ett av de största genombrotten som vi varit med om, säger hon.
Det hon pratar om är utbildningsbidraget, det omtvistade levebrödet för en stor del av universitetets doktorander. Bidraget har kritiserats för att vara osäkert då det inte ger doktoranderna tillgång till de sjuk- och föräldraförsäkringar som anställda har rätt till. Bidraget är inte heller pensionsgrundande.
Nu kan Lundagård berätta att bidraget kan ha sett sina sista dagar i Lund. Den 15 april avgörs saken i universitetsstyrelsen. De inblandade stödjer förslaget.
Ska sluka myndighetskapital
Bakgrunden till förslaget är att universitetsstyrelsen i februari gav rektor Per Eriksson i uppdrag att utarbeta förslag på hur universitetets myndighetskapital kan minskas.
Till universitetsstyrelsens nästa möte, som äger rum fredagen den 15 april, kommer rektorn att lägga fram flera förslag, däribland det efterlängtande slopandet av utbildningsbidragen.
I underlaget står att läsa att: ”För att skapa tryggare och bättre anställnings- och arbetsvillkor för doktorander föreslår rektor att utbildningsbidrag för doktorander ska upphöra och avvecklas.”
Detta innebär dock inte att samtliga doktorander kommer att anställas, eftersom stipendiefinansiering kommer att finnas kvar.
Stor påverkan
Exakt hur många doktorander som påverkas är osäkert. Enligt universitets årsredovisning 2010 fanns det 1 603 doktorander vid Lunds universitet. Av dem var 530 antingen stipendie- eller bidragsfinansierade.
Totalt har man räknat på att kostnaderna kommer öka med runt 60 miljoner kronor, uppger Lovisa Brännstedt.
Genom att besluta att inga fler utbildningsbidrag ska användas för att finansiera forskarstudenterna, får nu doktoranderna tillgång till sjukförsäkringar och pensionsgrundade inkomster tidigare än i nuvarande system.
Varför mottas förslaget så väl?
– Jag tror det beror ett bra finansiellt läge för lärosätet, samtidigt som de som vi pratat med i styrelserna har varit positivt inställda. Vi har arbetat länge och hårt för detta, säger Lovisa Brännstedt.
”Oväntat enkelt”
Ansvaret för finansieringen för doktoranderna ligger på fakultetsnivå, där dekanerna sitter högst i ledningen. Det slutgiltiga beslutet tas alltså först om den vecka, men förslaget har redan fått stöd från de berörda.
Lunds universitets studentkårers viceordförande Henrik Jonsson satt med i dekanrådet kvällen när förslaget fick sitt samtycke.
– Det gick nästan enklare än vad vi trodde. Flera av dekanerna ställde sig bakom förslaget direkt, och sa att det är ”moralisk fel” att ha kvar bidragen. Det känns jäkligt bra.
Kan leda till minskat antal doktorander
Bland dem som avvek från den inställningen var medicinska fakultetens dekan, Bo Ahrén. På fakultetens experimentella forskningsavdelning, med runt 100 heltidsdoktorander, kan antalet doktorander enligt Ahrén bli färre om bidraget försvinner.
– Det finns inga ytterligare medel att tillgå, och det nu liggande förslaget är inte tillräckligt utrett. Vi har planerat att dra ner vår nuvarande kvot på två års bidrag till ett, men kommer troligen få dra ner på forskningen och antalet doktorander som en konsekvens av detta.
Men Lus ordförande, Christoffer Ivarsson, menar att argumentet är ett felslut.
– Man kan se det som vilket företag som helst. Visst, ”vi kan anställa mer folk med sämre villkor och ingen trygghet med nuvarande system”, men är det okej? Det är symptomatiskt för synen på doktorander, de riskerar att bli utnyttjade och få göra grovjobbet i det nuvarande systemet.
Väntas träda i kraft 1 juli
Nu väntar universitetsstyrelsens beslut, och studentrepresentanterna i styrelsen verkar säkra på att få igenom förslaget.
Om tidsramen håller, kommer beslutet träda i kraft den 1 juli.
– Vi har lyft frågan förut, och styrelsen har uttryckt en vilja att stödja ett förslag om det förs fram, så det borde gå bra. Detta är verkligen en stor framgång för studentkårernas påverkansarbete, säger Christoffer Ivarsson.
– Detta är en konkurrensfråga, om lärosätet kan visa att de är schysta arbetsgivare, lockar de också fler att söka tjänsterna. Nu får vi bara jobba vidare för att också se över stipendiefinansieringen, säger Lovisa Brännstedt.
