Att försvara att utbildningen ska vara fri för alla handlar inte om snällhet. Det handlar i stället om att värna den globala kunskapsekonomin, som är helt beroende av internationellt utbyte. Det skriver Jesper Alex-Petersen.
Gratis utbildning handlar inte om att vara snäll mot folk från låginkomstländer (Även om det efter år av imperialism och kallt krig också skulle kunna vara motiverat). Universitet är helt beroende av internationella kontakter och utbyte, precis som samhället i stort.
Regeringen och de som röstat fram den förstår inte detta och resultatet är 70 procent färre utomeuropeiska sökande till högskoleutbildning i Sverige.
I Lund väntas antalet som antas i höst med minst 20 procent. Underdimensionerade stipendier är ingen lösning utan bara ett sätt att skademinimera.
En genomgång av invandrade akademikers bidrag till forskning och patentutveckling i USA kommer till slutsatsen att individer som gjort särskilt stora insatser för forskning och utveckling är signifikant överrepresenterade bland utlandsfödda. Hela OECD-rapporter ägnas åt att studera vad som driver högutbildade att välja vissa länder framför andra. Tyskland har målmedvetet ökat sitt internationella utbyte och är idag det land som publicerar flest artiklar författade i samarbete med amerikanska akademiker (Heike Jöns (2009) ‘Brain circulation’ and transnational knowledge networks: studying long-term effects of academic mobility to Germany, 1954–2000).
Och Sverige? Vi går åt ett annat håll. Antalet utomeuropeiska sökande har minskat från 132 000 till 31 400. Förra året antogs 20 000 utomeuropeiska studenter till utbildningar i Sverige. I år har mindre än 6000 från länder utanför EU betalt en anmälningsavgift. Detta sedan avgifterna infördes. Utvecklingen var väntad. I Danmark var minskningen 90 procent.
Lyssnar man på ursäkterna för avgifterna verkar det handla om att sydamerikaner, afrikaner och en och annan asiat minsann ska betala för sig. Eller så handlar det om signalvärdet. Okunniga utlänningar ska luras att svensk utbildning håller samma standard som Cambridge och Oxford när vi saltar räkningen. Richard Stenelo; signalerar man inte då att man vill ha hit lite korkade studenter?
De studenter vi tar hit i dag är framtidens forskare och professorer.
Förra året var de 20 000 . I år ska vi vara glada om det blir 6 000. Tror man att det finns någon substans i begrepp som globalisering och den nya kunskapsekonomin är det en vansinnig väg att gå för ett land.
Oavsett hur snäll man anser sig behöva vara.
