Vad har gett världen dess form? Hur bildas berg? Och framförallt, varför är Odensjön så rund och djup? Dessa frågor försöker studenterna på kursen klimatologi och geomorfologi besvara.
Lundagård följde med på exkursion för att få klarhet i mysteriet med sjön.
LDB FC Woman står det i blänkande guld på bussen som kör in på Söderåsens parkeringsplats, där exkursionen ska ta sin början.
– I höstas hade vi herrlagets ljusblå buss, precis efter att MFF vunnit Allsvenskan. Då var det inte så roligt att köra genom Helsingborg, säger Leif Johansson, lektor i berggrundsgeologi, som har hållit kursen i nästan 20 år.
Kursen klimatologi och geomorfologi handlar om jordens klimat och landskap och i dag är studenterna på exkursion för att tillämpa den teori de lärt sig i lärosal och laboratorium. Ur guldbussen trillar Fjällräven, gummistövlar och stickade toppluvor, redo att ta reda på varför Söderåsen och Odensjön ser ut som de gör.
Vi går på led in genom skogen, håller undan grenar, trampar i lera. Plötsligt flockas alla kring en stor sten. Studenterna känner på stenen, undersöker.
– Kan någon svara på vad det här är för något? frågar Leif Johansson.
När han inte får något svar manar han på:
– Titta på nära håll!
Svaret visar sig vara breccia, en mycket skarpkantad bergart. Den har blivit vass när berget har krossats genom rörelserna i berggrunden.
– Det är roligt att komma ut in real life och pröva teorin. Att förstå hur landskapet utvecklats efter och under istiden, säger Alexandra Glommé medan vi traskar vidare mot Odensjön.
Kursen hon läser är en obligatorisk del i grundblocket för en kandidatexamen i geologi. Kursens syfte är att undersöka varför landskapet är format som det är. Som färdigutbildad geolog finns det ett brett utbud av arbeten att välja bland – allt från att leta efter grundvatten till att bygga tunneln genom Hallandsåsen. Många geologer arbetar som konsulter eller miljögeologer, eller på kommuner och länsstyrelser.
– Studenterna ändrar ofta sina mål under utbildningen, säger Lena Adrielsson, lektor i kvartärgeologi. Hon fortsätter:
– Och tur är väl det, annars hade vi haft alldeles för många dinosaurieforskare.
Framme vid sjön är det picknickdags. Ryggsäckar öppnas och ut kommer köttbullar, mackor och doften av varm choklad. På en brygga vid sjön sitter ett gäng tjejer i solen.
– På förra exkursionen var det minus 20 grader när vi lunchade, så det här är nice, säger Emilie Larsson.
Med köttbullarna i magen är det dags för dagens viktigaste uppgift: att komma på så många hypoteser som möjligt om hur Odensjön fått sin form, cirkelformad med ett djup på 20 meter.
Studenterna ger sig ut i grupper och inspekterar sjön och bergarterna runtomkring. Tar upp småstenar och granskar dem. De här stenarna är 1 650 miljoner år gamla.
Efter en stunds hypotesskapande kring hur sjön blivit till är det dags för samling och redovisning. Förslagen haglar genom luften:
– Pull apart basin, kanske?
– En vulkan? Eller en meteorit?
– En jättejättegryta?
Till slut tröttnar studenten Andreas Klaar och frågar Lena Adrielsson vilken hypotes som är rätt, eftersom hon avvisar alla deras. Lena Adrielsson avslöjar:
– Ingen vet hur Odensjön blivit till, vi har ingen aning. Men jag hade gått vidare med hypotesen om jättejättegrytan…
