Trots att Lunds studenter blir fler satsar universitetet mindre pengar på att hjälpa de som mår dåligt än de gjorde i mitten av 90-talet. Resultatet blir långa väntetider och studenter som kanske aldrig får hjälp.
Lundagård har gått igenom hur mycket pengar Studenthälsan har tilldelats varje år från 1995 till 2010, och jämfört siffrorna med antalet helårsstudenter vid Lunds universitet dessa år. 2010 fick Studenthälsan en kvarts miljon kronor mindre till sin verksamhet än 1995. Detta trots att helårsstudenterna blivit över 1 000 fler.
Chefen efterlyser resurser
Lennart Nordberg, verksamhetschef för Studenthälsan, känner igen bilden och 
efterlyser mer resurser. Han säger att verksamheten skulle kunna göra stor nytta med fler medarbetare, både genom att ta emot fler studenter och genom att vara ute och göra Studenthälsan synligare.
– Just nu har vi en väntetid på tre veckor. Det ligger på smärtgränsen. Det kan vara så att studenter tycker det är för lång tid och väljer bort oss, säger han.
Studenthälsan har i flera år försökt få pengar till att anställa en engelsktalande psykolog till utländska studenter. Önskemålen om utökade resurser har emellertid fått avslag av universitetsledningen. Först 2010 kunde tjänsten tillsättas, delvis finansierad av att en annan medarbetare delpensionerades.
– Jag hade gärna sett fler medarbetare här, både psykologer och kuratorer. Vi är tacksamma för att Lundagård sätter fokus på frågan, säger Lennart Nordberg.
Lus: ”Budgeten mycket olycklig”
Henrik Jonsson, vice ordförande för Lunds universitets studentkårer, Lus, ansvarar för studiesociala frågor. Han kallar Studenthälsans budget ”mycket olycklig”.
– Det här är inte rimligt. Det går hand i hand med att man ger allt mindre pengar till grundutbildningen, säger han.
Konsekvensen av den dåliga utvecklingen i Studenthälsans ekonomi blir enligt Henrik Jonsson att alla studenter som behöver hjälp inte får det. Han säger att allt fler söker akut hjälp hos sjukvården, något de kanske inte hade behövt göra om Studenthälsan fungerat bättre.
En prioriteringsfråga
Marianne Granfelt som är Lunds universitets förvaltningschef ansvarar för universitetets ekonomi. Hon tycker att de senaste årens siffror visar att Studenthälsan är en prioriterad verksamhet.
– Men självklart hade vi lagt mer pengar på Studenthälsan om vi kunde. Vi gör ingenting av illvilja, utan gör vad vi kan med de pengar vi har. Det är en svår prioriteringsfråga, säger hon.
Pengar till Studenthälsan tas från samma pott som pengar avsedda för utbildning och lärarledd tid till studenterna. Det är enligt Marianne Granfelt konkurrensen mellan de två verksamheterna som är anledningen till att Studenthälsan inte kan få större resurser.
Inga satsningar på studenterna
Henrik Jonsson är kritisk till universitetsledningens sätt att prioritera. Han tycker att Studenthälsans verksamhet är det mest grundläggande universitetet kan göra för studenterna.
– Mår man dåligt är allt annat skit samma. Därför är det sorgligt att universitetet inte satsar på att hjälpa studenterna, säger han.
Läs mer: Studenterna i Helsingborg extra utsatta
Läs mer: Hit kan du vända dig om du mår dåligt
