Mänskligt lidande bör fälla utslaget över överstatliga interventioner i diktaturer. Det kan inte hänga på huruvida diktaturen är ett oljerikt land som Libyen eller ett fattigt land som Syrien. Det konstaterade en panel av internationella experter på Juridicum.
De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och lämnar inget utrymme för västvärldens godtycklighet. Detta slogs fast vid en seminariediskussion om efterdyningarna av revolterna i Mellanöstern på Juridicum.
– Vi måste finna vägar för hur vi kan reagera som ett internationellt samfund för mänskliga rättigheter mot grova brott mot mänskligheten, och sluta vara selektiva – för hur kan vi enas kring en internationell intervention i Libyen men inte i Syrien? frågar Hanna Ziadeh som är historiker vid det danska institutet för mänskliga rättigheter i Köpenhamn.
”Behöver intervenera”
Hanna Ziadeh argumenterar för att det politiska spelet hellre ser till snåriga särintressen än till humanistiska värden. Västvärlden måste finna metoder som rättfärdigar intentioner med hänsyn till humanitärt lidande. Enligt Ziadeh bör det inte vara staters naturrikedomar som avgör huruvida Nato ska sända sina styrkor för att undsätta ett förtryckt folk:
– Vi behöver intervenera men inte på grund av realpolitiska åtaganden, utan för att brotten mot mänskliga rättigheter är av sådan dignitet att dom väger tyngre än statlig suveränitet.
Folkets suveränitet viktigt
Bänkraderna i Pudendorf-salen står halvfulla när den sista seminariediskussionen på temat ”Bortom den arabiska våren: Kampen om demokrati och mänskliga rättigheter” äger rum. Seminariet arrangeras av den ideella föreningen Jus Humanis, som främst består av studenter från den Juridiska fakulteten.
En rad välkända akademiker ingår i panelen som diskuterar regimerna i Mellanöstern, som är satta i gungning av en massiv folkrörelse.
– Hoppet för en hållbar och progressiv förändring i regionen består i att vi ändrar kurs från den rådande politiken. Vi måste skifta från respekt för staters suveränitet och börja respektera folkets suveränitet konstaterar Taufiq Rahim som forskar om den geopolitiska situationen i Mellanöstern vid Dubai School of Government.
”Västerlandet agerar selektivt”
Majoriteten av paneldeltagarna lutade mot att USA agerade i nationella egenintressen när interventionen av Libyen inleddes.
– Västerlandet agerar högst selektivt när de väljer humanitära insatser efter ekonomiska intressen framhöll Abdullhadi Khalaf, universitetslektor vid den sociologiska institutionen i Lund.
Samtidigt underströk andra debattörer att man ibland måste blunda för de amerikanska motiven.
– Ja, vi kommer att ha människor som agerar i nationella egenintressen, såsom USA gör i Libyen. Min åsikt är att de vill trygga sina framtida relationerna med Libyen och befästa sitt inflytande i landet, säger Taufiq Rahim.
Hannah Ziadeh plockar upp resonemanget och ställer sig en retorisk fråga.
– Är amerikanerna intresserade av mänskliga rättigheter i Libyen? Förstås inte, men vi har ett spel som ibland fungerar till vår fördel.
En ny bild av den arabiska identiteten
Abdulhadi Khalaf tycker att revolterna i Mellaönstern har bidragit till att omdana bilden av den arabiska identiteten.
– Under de senaste månaderna har det arabiska folket visat att de är precis som resten av världen – normala människor. Det är människor som är intresserade av demokrati, integritet och bygga en framtid för sig själva och för sina barn, säger Abdulhadi Khalaf.
