Jag är ingen morgonpigg person. Jag missbrukar dagligen snoozefunktionen på min mobil, och jag kan inte käka frukost om jag inte har varit uppe en längre stund. Det går inte, det känns som att jag sitter och tuggar på en expanderande bit kartong.
Därför tycker jag inte om att ha seminarier klockan åtta på morgonen.
Visst, om man får sådant överstökat tidigt har man ju hela dagen på sig att göra andra, roligare saker. Men oftast är jag så pass trött efteråt att jag släpar med fötterna i marken som en zombie resten av dygnet. Jag har inte sovit mitt på dagen på flera år, och då gjorde jag det enbart på grund av min feber. En powernap är något helt främmande för mig. Grattis till alla er som kan sova mitt på dagen. Jag har aldrig lyckats.
Idag bestämde jag mig för att vara produktiv. Aktivitet skapar ju aktivitet, resonerade jag.
Seminarium vid åtta. Gerdahallen innan lunch (visserligen äter jag oftast lunch runt 14-tiden), lång dusch innan dagens avsnitt av Glee. Vad gör jag nu? Det är mulet, Pirates of the Caribbean är inte förrän om flera timmar och mitt blöta, obuskiga hår jobbar långsamt på att bli buskigt igen. Det finns inget vettigt att göra ute en sådan här dag och jag får ändå skuldkänslor om jag lämnar min sneda hög av kurslitteratur och gör något trevligt.
Plugga kanske vore en god idé, förresten. Men det är en liten skäggig gnom i mitt huvud som fullständigt avskyr när jag är duktig. Man kan ju inte träna och plugga på samma dag. Man ska alltid nöja sig med lagom. Lagom bra.
Herregud. Så löjlig jag låter. Bäst att jag ägnar mig åt böckerna i stället.
