Stora skulder blir ofta följden för utlandsstudenterna. Nu kan deras studiemedel sänkas. Arkitektstudenten Paula Idun tycker dock att studierna varit värt pengarna.
Att studera utomlands kan bli en dyr affär. I veckan har det rapporterats om studenter som fått så stora låneskulder efter sina utlandsstudier att de inte vet hur de ska kunna betala tillbaka dem.
Det som idag avgör hur mycket du som utlandsstuderande svensk får i studiemedel är en bedömning som CSN gör av prisläget i det land där du studerar. En utredning gjord av utbildningsdepartementet pekar dock på brister i CSN:s bedömningar. I flera fall har det belopp som fastställts varit betydligt högre än nödvändigt, enligt utredarna.
Onödigt höga belopp
När CSN ska göra en bedömning använder de sig bland annat av enkätutskick till ambassader eller konsulat i de aktuella länderna. Dessa tillfrågas om vad rimliga levnadskostnader för en svensk studerande är i deras land. Utredningen pekar dock på att CSN endast inledningsvis ser till dessa bedömningar och sedan gör en egen prövning av prisnivån i landet.
När utredarna mätt prisnivån i de aktuella länderna med OECD-index samt Big mac-index har de i flera fall bedömt att prisnivån i länderna är lägre än vad CSN fastställt, och att de belopp CSN nu betalar ut till studerande i dessa länder därför är onödigt höga.
– Vi har helt enkelt gjort de här bedömningarna så bra som vi har kunnat utifrån det regelverk vi har haft, säger Klas Elfving, Pressekreterare på CSN.
Men det kan vara svårt att bedöma prisnivån i ett land.
– Vi har själva kritiserat att vi haft så stor makt att bestämma hur de här beloppen ska se ut och vi välkomnar det nya förslaget om ett generellt belopp, säger Klas Elfving.
Samma summa oavsett land
I utredningen föreslås en ändring som innebär att studiemedelsbeloppet blir detsamma oavsett om man studerar i Sverige eller utomlands.
Anser du att du behöver mer pengar än så ska du enligt förslaget kunna ansöka om ett merkostnadslån för utlandsstudier.
Syftet med ändringarna uppges bland annat vara att få studenter att inte ta mer lån än vad de behöver för sina studier. Ett annat förslag är att CSN:s roll förtydligas som verkande för att den studerandes studieskuld slutar på en rimlig nivå. Utredningen är nu ute på remiss.
Stor studieskuld ingen överraskning
Paula Idun, 22 år, läser arkitektur på University of New South Wales i Sydney, Australien. Hon uppskattar att hon nu har studieskulder på ungefär 550-600 000 kronor. Hon menar dock att det varit ganska väntat att 
studieskulden skulle bli stor.
– Eftersom det är terminsavgifter utomlands visste jag ju att det skulle bli dyrare, men i mitt fall fanns det ingenting annat att göra. I Sverige måste man ju typ ha 22,5 för att kunna läsa till arkitekt, säger hon.
“Värt pengarna”
I Paulas fall förvärrades skuldsituationen när värdet på kronan sjönk under finanskrisen. Då var pengarna inte lika mycket värda och hon fick ta ett extra lån för att klara sig ekonomiskt. Paula räknar dock med att ha betalat av studielånen om 25 år. Hon tycker att studierna har varit väl värda pengarna och att det är bra att sådana studielån finns.
– De jag läser med från andra länder har fått hela sin utbildning betald av sina föräldrar, annars hade de inte kunnat komma alls. Jag tycker att det är bra med Sverige, att man har möjlighet att göra något sådant här oavsett bakgrund.
