En resa kan inte genomföras utan den obligatoriska uppdateringen, och frågan är hur mycket denna press påverkar själva upplevelsen? Det frågar sig Annika Skogar.
Väskan är packad. Biljetten utskriven. Telefonsamtalet till farmor avklarat och fönstret stängt. Resan kan börja, det återstår bara en sak. Statusuppdateringen. Jag tänker: Nu världen! Nu ska du få ta del av vilket spännande liv jag lever. Jag skäms när jag kommer på mig själv med den tanken, är det verkligen så? Det är verkligen så.
Den senaste timmens packning har inte enbart kretsat kring huruvida jag ska stoppa ner tre eller fyra klänningar, den har också handlat om vad jag ska fylla det lilla statusfältet på Facebook med. Hur jag ska berätta för mina 278 vänner vad som just nu händer i mitt liv. Jag väljer mina ord med omsorg men ställer mig samtidigt frågan varför jag har ett behov av att göra detta. Varför jag måste berätta att jag är en spännande person. Varför alla måste få veta att jag drar till Berlin.
Jag skulle kunna ge den enkla förklaringen att det är roligt att berätta för sina vänner vad som händer i ens liv, men jag vet att det inte är hela sanningen. Vad allting egentligen handlar om är vem jag vill vara i andras ögon. Jag vill ha ett roligt liv. Jag vill vara spännande. Jag vill att alla de som jag tänkte mördande tankar om på högstadiet ska se att jag blev något. Att jag är en ung självständig kvinna som drar till Berlin när jag känner för det.
Det är lite sorgligt. Det är sorgligt att jag inte kan nöja mig med att trivas med mitt liv utan att jag måste basunera ut för omvärlden att så är fallet. Det är sorgligt att ordet bekräftelse fått ännu en dimension i social media. Att det är så många med mig som plötsligt är så måna om vår image. Hela livet har blivit en uppvisning för allmän beskådan, en poängjakt om det bästa.
Om fem minuter går bussen. Jag vet att jag borde lägga ner det här, strunta i vad människor eventuellt kan ha för tankar om mig men kan ändå inte hindra mig från att fortsätta vara en del av den påhittade kampen om det mest intressant livet:
Annika Skogar tar på sig bästa gå-bort-klänningen och drar till tysk electronica på Alexanderplatz.
Jag skyndar ut genom dörren och hoppas på många tummen upp.
