Yay, mitt kort är fixat! Det var lätt som en plätt.
Nu ska ni få höra! Jag gick till skånetrafikens kontor i Lund efter att vi avslutat ett mycket givande och konstruktivt grupparbete.
Där dividerade jag och argumenterade i 20 minuter med en i kassan om huruvida jag kunde få ett student-jojo eller inte. Det kunde jag INTE eftersom jag inte hade ett kår-intyg, detta och endast detta gäller! Nej det spelar ingen roll att jag får se ditt intyg att du studerar heltid på Lunds universitet och att du viftar med ditt intyg från CSN, för det står inte att du är berättigad till reserabatt! Jag frågar då vad kriterierna är för att man ska få studentrabatt, är det att man studerar eller att man kan visa att man är med i en kår? Hm, ja men nu har kårerna bestämt här… Bestämt VADÅ? Är det kårerna som kör tågen och som tar betalt för Jojo-korten? Ja, nej det förstås.
Tillslut orkade hon inte med mig mer utan gjorde ett kort till mig men varnade för att jag MÅSTE ha reseintyget utskrivet av en kår för att inte åka fast vid en kontroll på tåget. Jag har ingen som helst lust att betala 800:- för att jag saknar nåt feset intyg så jag beslöt mig för att leta reda på en kår. Det är SÅ dumt att jag inte stannade kvar på den där kårinformationen på registreringsdagen. Så dumt. Nu vet jag ingenting, och fattar ingenting om studentkort och mecenatkort och skit.
Jag har en vän som jobbar på Eden, tackolov, henne ringde jag för att kolla upp vart man hittar en kår. Det var enkelt att hitta till Samhällsvetarkåren och där hör jag ju hemma så jag blev glad. När jag kom dit fann jag:
Ja jippie, lunchmöte, klart det ska vara en smiley med, det är ju jättekul att ni får träffas och förenar nytta med nöje! Jag står här med Albert i vagnen och väntar ett tag, klockan är ju fem i ett så ni lär väl dyka upp när som helst. Folk kom och gick, några svor och andra suckade och vände på klacken men jag stod tålmodigt och väntade. Och väntade. Det började regna, men jag väntade ändå. Tills tjugo över, då orkade jag inte mer. Ni kanske äter lunch till klockan 15, vad vet jag? Det vågar jag inte riskera.
Gick till AF-borgen och frågade på studentinfon varpå en rådig kille ringer en annan kille som lovar att hjälpa mig att fixa det där intyget. Han heter Joakim någonting och är ordförande på ”den bästa kåren”. Den juridiska. Okej, jag har en luddig aning om vart den kåren ligger, låtsas att jag har stenkoll när killen förklarar vägen eftersom jag lider av fobi mot att verka korkad när det gäller vägbeskrivningar och går sen vidare. Hittar fakulteten ganska enkelt, men sen ska ju barnvagnen in också. Vilken tur att jag kommer på sidan liksom, så jag inte hamnar mitt inne på hänget, med barnvagn och allt. Tur nummer två är att den här killen dyker upp:
Johan från nåt ventilationsbolag. Dagens ängel. Han bär vagnen uppför trappan, hjälper mig till hissen, när jag har åkt upp tre trappor utan att ha hittat någon Joakim och får baxa ner mig själv och vagnen igen så möts vi åter och då går han till receptionen och frågar vart Joakim finns, sen visar han vart, men nej, fel hus igen, åker hela vägen ner, in på receptionen medan jag väntar och kommer tillbaka med karta och telefonnummer. Min tacksamhet finner inga gränser. Tillsammans hittade vi till slut till Joakims hus.
Upp på tredje våningen igen, inbaxande med vagnen i nån cafeteriadel, hähä, här kommer vi men låt inte oss störa. Sen STÖVLADE jag in på Joakims kontor och tog ton. Kan du fixa det där reseintyget till mig? Klart jag kan. Under tiden satt den en tjej i soffan och berättade hur det funkar med studentkort och grejer så ja, nu får jag väl skriva in mig på någon nation så jag får det där perkilä kortet nångång och slipper resa runt med ett intyg varje gång jag ska till skolan. Ja just det ja, intyget gäller ju bara i 30 dagar ändå. Den snälla Joakim Winnerljung är ordförande för juridiska kåren tror jag och han skrev även in mig på samhällsvetarkåren. Tack tack fast jag egentligen inte vill vara med där nu när de smet iväg på lunch i en evighet men men, jag är inte den som är långsint så skicka en liten kompensation, typ en Iphone eller nåt så kanske jag kommer över det snart.
Såhär snäll ser Joakim ut, nu tycker jag ni ger honom high five varje gång ni ser honom för tack vare honom har jag sparat minst 800 spänn och kan lägga ner det här med att fundera mer över jojo-student etc etc. Men visst, man ska till nån nation hit och dit också och be om ett studentkort men det får bli en annan historia.
