Miljöpartiet motionerar för tio timmars lärarledd tid i veckan. Men språkröret Åsa Romson berättar att hon själv inte brukade gå på alla föreläsningar.
– Nej, jag höll ju på med politik redan då.
I Miljöpartiets lokal på Lilla Fiskaregatan tar Åsa Romson emot Lundagård för att propagera för mer lärarledd tid på högskolor och universitet. Lundagård var tvungna att fråga vad som ligger bakom denna charmoffensiv mot studenter.
– Våra medlemmar består till stor del av studenter och om vi inte lyckas förklara vår politik för studenter kommer vi inte att lyckas förklara den för någon annan heller, svarar Åsa Romson.
Mer tid i föreläsningssalen
Samtalet kommer snabbt att kretsa kring Miljöpartiets förslag om mer lärarledd tid.
– Inspirationen kommer från studentorganisationernas krav. I Miljöpartiets förslag ska tre miljarder, under lika många år, satsas på att öka den lärarledda tiden på Sveriges universitet och högskolor, säger Åsa Romson.
Man kan numera dygnet runt se världens bästa föreläsare online. Är det då inte otidsenligt att satsa på ökad lärarledd tid?
– Nej, det tycker jag inte. Det ena utesluter inte det andra.
Men om man ser på till exempel de amerikanska universiteten är det mycket vanligare än i Sverige att föreläsningar läggs ut på nätet.
– Föreläsningar på nätet är viktigt och jag tror att det är en viktig modell. Men om man tittar på till exempel på hur mycket resurser de duktiga amerikanska universiteten lägger per elev, också när det gäller lärarledd undervisning, ser man att det finns en kvalitetsskillnad mellan de universitet som har fler lärare jämfört med de universitet som enbart är en virtuell cirkus.
Risk för detaljstyrning
Förslaget på minst tio timmars lärarledd tid i veckan riktar sig främst till kandidatprogrammen inom samhällsvetenskap och humaniora.
Finns det inte en risk att universiteten ser förslaget som detaljstyrning?
– Som vi tänker oss utformningen kommer vi inte att gå ner och tala om för universiteten att göra på ett visst sätt, utan det är ett kvalitetsmål i form av lärarledd tid.
Men ni talar ändå om att det ska vara minst tio timmar i veckan?
– Ja, och det är för att våra dialoger med studentorganisationerna, TCO och andra har pekat på att just lärarledd tid är en viktig parameter för kvalité. De har pekat på att 15 timmar per vecka är ett rimligt minimum. Vi har kunnat finansiera tio timmar.
Regeringens satsning ”en bluff”
Regeringens satsning på humaniora och juridik ger Åsa Romson inte mycket för.
– Vi tycker att satsningen som regeringen gör med en omfördelning av pengar på 400 miljoner kronor till humaniora och juridik är en bluff. Vad regeringen gör är att de tar pengar från de mindre högskolorna och ger till de större universiteten. Det blir ingen kvalitetsförbättring över hela skalan.
De här tre miljarderna då. Var får ni dem ifrån?
– Vi tar dem ifrån ett prioriterat reformutrymme. Så är det ju. Hela budgeten handlar om prioriteringar. Vi gör ingen annan bedömning av de statsfinansiella ramarna.
Vad är det då ni inte ska satsa på, som regeringen satsar på?
– Det handlar till exempel om en del skattesänkningar som vi tar tillbaka.
Till exempel vilka?
– Skattesänkningar för höginkomsttagare.
Men i den senaste budgeten har det väl inte föreslagits några skattesänkningar för höginkomsttagare?
– Denna budget bygger på att det har gjorts tre stycken jobbskatteavdrag, som också är gjorda för inkomster på över 40 000 – 50 000 kronor i månaden.
Avslutningsvis, under din tid som juriststudent, brukade du gå på alla föreläsningar?
– Nej, jag höll på med politik redan då och ägnade mig även åt andra saker, så jag var väldigt glad över att de la ut föreläsningar, eller anteckningar från föreläsningar, på fakultetens hemsida. Men på gruppredovisningar och på seminarier deltog jag alltid då det var obligatorisk närvaro.
