På Studenthälsan i Lund känner man igen problemet med studenter som mår dåligt på grund av situationer i deras korridorer. Denna speciella typ av boende ställer extra krav på både boende och hyresvärd.
– Det måste finnas en beredskap att agera när det inte funkar, tycker Studenthälsans Lennart Nordberg.
– Boendet fyller en väldigt viktigt psykologisk funktion. För tryggheten och som en grund för att kunna strukturera sin tillvaro är hemmet väldigt viktigt, säger Lennart Nordberg.
Det förekommer att studenter vänder sig till Studenthälsan efter att de hamnat i en hopplös situation i korridoren.
Vad kan man som korridorare förvänta sig att hyresvärden bör göra?
– Min personliga uppfattning är att de måste bidra till att skapa förutsättningar för de boende i denna väldigt speciella boendeform och skapa gemensamma mallar för hur man ska interagera och mötas
. Jag tror också att man måste ha en beredskap att agera när det blir bråk. Man bör ha enmedlingsfunktion som kan avgöra att ”här är en person som medvetet stör och skiter i sin omgivning, kan denne ha kvar sitt hyreskontrakt då?”, säger Lennart Nordberg.
Men det är ju ändå vuxna människor det handlar om?
– Ja, men det är också ett speciellt boende. Man erbjuder boende där kanske 16 personer ska dela på kök och dusch och så vidare. Det ställer ändå krav på att personer kan hantera situationen. Men det är en svår balansgång, det håller jag med om.
Tror du att det är vanligt att studenter i korridorsrum som mår dåligt bara står ut tills de kan flytta någon annan stans istället?
– Ja det tror jag. Eller så bor de kvar och har väldigt mycket ångest, säger Lennart Nordberg.
