Det kommer inte behövas någon vän att klänga på när vi alla har en vägg att kladda på. Anahita Nicoobayan söker tendenser bland gilla-knapparnas mecka.
Det händer per automatik. Det är lika självklart som att äta mat och andas luft. Inte en dag går förbi utan att jag loggar in på Facebook.
Det mesta som kan sägas om detta nästan fullt övergripande nätverk har redan sagts. TV-program, tidningar och bloggar diskuterade fenomenet långt innan de skapade egna sidor med var sin anspråkslösa gilla-knapp. Jag ser då och då personer på gågatan med ”DIE FACEBOOK, DIE” tröjor som säkerligen känner sig trotsiga. Facebook är, på många sätt, helt fantastiskt. Att förneka dess enkla men genialiska sätt att knyta ihop verkligheten med internet kan jag tycka är ganska tråkigt.
Men det är däri kruxet ligger. Facebook är inte bara ett smidigt sätt att bygga ihop hela sitt liv på ett och samma låtsasutrymme. Sidan har börjat ta livets plats. Skulle Facebook, Zuckerberg förbjude, läggas ner i ett par veckor så skulle sanslöst många verksamheter och uttråkade privatpersoner löpa amok.
Hur ska man då behålla kontakten med sina anhängare, sina halvintressanta bekanta, sina kunder? Fysiska anslagstavlor och IRL verkar tillhöra det förflutna. Varför anstränga sig för att få information eller bevara relationer när vi alla kan ha sinneslös bokstavskontakt med människorna i samma föreläsningssal? Allt man behöver veta står ju redan i loggen.
Inte nog med att Facebook möjliggör för oss att ha koll på människor vars liv vi annars inte hade brytt oss speciellt mycket om – det gör det också mindre angeläget att upprätthålla relationer med relevanta individer. Deras vägg är ju umgänge nog. Och finns man inte på Facebook är man inte längre av intresse.
När det dessutom tillkommer funktioner som gör att man kan ”checka in” på olika platser och visa för omvärlden var man befinner sig blir jag illa till mods. Jag förstår charmen, men samtidigt blir min ursprungliga oro desto mer bekräftad. Facebook jobbar successivt på att göra verkligheten ett minne blott.
Anahita Nicoobayan dislikes this.
