Kuratorskollegiets ordförande Sandra Johanne Selander om nationernas nya situation och roll.
Om jag skulle måla bilden av Stundentlund som en gummiflotte med pysläcka. Vad skulle du säga då?
– En gummiflotte med pysläcka? Det tycker jag var en konstig jämförelse. Vad menar du?
Att det var en lösning som håller allt flytande, men som nu får färre och färre medlemmar.
– Att det blir färre medlemmar är väldigt svårt att hävda. Vi har faktiskt inget riktigt belägg för det. Vi jämför med gamla siffror som inte ens är särkilt pålitliga, vilket gör det hela svårare. Universitetet säger att det till exempel är ungefär 30 000 studenter som pluggar här som kan räknas till dem som tidigare innefattades av obligatoriet, men så många har vi aldrig någonsin haft.
– Det man nog kan säga är att vi antagligen har ett litet tapp på novischer. Men det är inte alla som följer den trenden heller. Några nationer har fler novischer än någonsin. Det tycker jag är intressant från den här terminen, att det har kastats om ganska mycket.
Kan man säga att ni inte vet hur det går?
– Ska man kolla på Studentlund generellt är det mycket lättare att jämföra med kårerna, eftersom det bara är Uppsala och Lund som har nationer på det sättet. Och kollar man över Sverige kan man se att det har gått väldigt bra för kårerna här. De har klarat sig fantastiskt bra om man jämför med andra ställen. Och ja, då är det ett bevis på att det här med Studentlund varit ett vinnande koncept. I alla fall än så länge. Men det är inget man kan ta för givet utan får fortsätta att se vad som kan bli bättre.
Kollar man på siffrorna över inskrivningarna ser man att vissa nationer går bättre än andra. Vad lyckas de med som andra inte gör?
– Jag vet faktiskt inte. Men nu inleds arbetet med att samtala med alla nationer om deras situation och utreda det.
– Men, det går inte bara att mäta i medlemsantal om det går bra eller dåligt för en nation, utan det finns många andra faktorer som spelar in. Det kan vara ett hus som inte sköts ordentligt eller så kan det vara att man har dåligt med aktiva. En liten nation kan till exempel ha alla sina poster tillsatta och gå bra på det sättet.
Har man räknat på hur många studenter Studentlund behöver för att hålla allt flytande?
– Det är ju inga statiska organisationer. Saker förändras hela tiden och har alltid gjort det i nationernas 400-åriga historia. Kollar man till exempel i Helsingfors, där nästan alla har en vännation, finns det fortfarande nationer trots att deras obligatorium försvann för nästan 60 år sedan. Där lever och frodas aktiva nationer, trots att de kanske bara har 200 medlemmar var.
Är ambitionen fortfarande att ha med alla studenter?
– Ja, och alla kårer och nationer ska vara med i Studentlund. Bara för att man har höga mål gör det inte att man automatiskt blir besviken. Man ska ju sikta mot stjärnorna så kanske vi kommer till molnen.
Har funktionen för nationerna förändrats eller påverkats i och med obligatoriets fall?
– Nä, det tror jag inte.
Så det fortsätter att var same old, same old?
– Jag tror nationerna åtminstone har försökt på att bli bättre på att visa allt man gör. Det är väl möjligtvis den stora förändringen. marknadsföringen.
Men är inte nationernas funktion för den enskilde studenten typ att renodlas i sina sociala egenskaper?
– Det tycker jag nog inte. Det har ju inte blivit så. Sen finns det nog de som tycker att det ska vara mycket mer renodlat om vem som sysslar med vad. Både på nationshåll och vad kårer ska göra. Sen får man ju se till Studentlund och vad som är bäst för dem. Ibland får man kanske ta ett steg tillbaka och se till att den enskilde studenten har det största möjliga smörgårdsbordet.
Nationerna och universitetets avtal om studentlivsstöd löper ut vid årsskiftet. Blir det inget mer sen?
– Inte vad vi har förstått i alla fall. Och det är ju synd.
Gör de bedömningen att det inte behövs?
– Det verkar de göra, ja.
Vad tror du själv, behövs det och skulle alla nationer verkligen behöva ekonomiskt stöd från universitetet?
– Ja, alla behöver det av olika anledningar. Om man ser vad kårerna får för medel så är det för lokalhyra och till heltidare. Det är samma behov som nationerna har.
Annars tycker i alla fall jag att det blir mer och mer tydligt att universitetet fattar nationernas roll och gagn för dem själva.
– Hmm, det är nog svårt att säga.
Men är de glada i er?
– Det vet jag inte heller… Jo, det är de ju för fasen! Annars hade de ju aldrig någonsin bjudit in nationerna till att vara bollplank inför interna frågor och prata om helhetsupplevelser för studenter i Lund där universitet, kårer, nationer och AF samverkar och ansvarar för miljön de vistas i.
– Att nationerna behandlas på sådant sätt är för mig något helt nytt. Något liknande erkännande har vi inte fått tidigare. Så ja. På det sättet tror jag att de uppskattar den funktion vi fyller.
