Fredsmäklaren, diplomaten och förra utrikesministern Jan Eliasson gästade Lund under måndagen. Tipsen från förhandlingcoachen lockade över 400 personer till universitetsaulan.
Kön av folk ringlar lång, nerför trapporna utanför universitetshuset och mot fontänen. Jan Eliasson, möjligen något överraskad över uppslutningen när han kommer gående, menar skämtsamt att det inte handlar om någon obligatorisk närvaro.
Jan Eliasson är en man som behärskar ordet. Redan som tioåring hade han läst alla de sjutton böcker som stod i familjens bokhylla i enrummaren hemma i Göteborg. Han citerar ofta ur böcker han läst genom åren, bland andra Dag Hammarskjöld och svenska författaren Eyvind Johnson, som i Romanen om Olof en gång skrev:
”Det är först när man börjar vara personlig som man kan börja erövra världen.”
Eliasson berättar om hur han genom åren lärt sig vad som är viktigt att tänka på när man ska försöka medla fram en lösning på konflikter tillsammans med några av världens mindre omtyckta ledare, som Muammar Kadaffi eller generalerna i militärdiktaturen Burma.
Språkkänsla, timing, förmågan att disponera sina argument rätt och att alltid spara ett sista oanvänt argument till det ögonblick då ledaren ska antingen godkänna eller underkänna förslaget.
Dessutom måste man kunna vara personlig och ha en kunskap om och respektera de medlande parternas kulturer.
Jan Eliasson tar upp exempel från Iran, där han när medlingsuppdraget kändes hopplöst och utsiktslöst, valde att gå med parterna på mattmuseum, vilket ledde till att de fick alla fick en bättre kontakt och ökad respekt för varandra.
För att lätta upp stämningen i det allt för stela palatset i Burma förklarade Jan Eliasson för generalen att han också vill bli tilltalad general. Ett skämt som i slutändan lockade fram ett stort leende i ansiktet på den annars bistra generalen.
Jan Eliasson behärskar ordet. Föreläsningen är tydlig, strukturerad och inte minst fylld av anekdoter från hans många uppdrag. Applåderna efteråt är långa och dånande.
Förläsningen arrangerades av Utrikespolitiska föreningen tillsammans med Freds- och konfliktvetenskap. Efteråt är UPF:s vice ordförande Johan Rosell nöjd.
– Det var kö ut till fontänen. Riktigt roligt och något överraskande, säger han och fortsätter:
– Jag tror det beror på Jan Eliassons blandning mellan personlighet och stora erfarenhet. Det är ett välkänt svenskt ansikte och han nämns i samma sammanhang som Hans Blix och Pierre Schori, personer som svenskar är stolta över.
