77 kvitton för totalt 25 823 kronor är som bortblåsta. Nu öppnar universitetet för att frysa utbetalningarna till nästa år.
– Lus har fram till årsskiftet på sig att reda ut situationen, säger Susanne Wallmark, planeringschef.
Efter att revisionen för Lunds universitets studentkårer, Lus, publicerades har det visat sig att det saknas kvitton på utgifter för 25 823,24 kronor. Med andra ord går det alltså inte att på ett säkert sätt fastslå vad pengarna har gått till. Inom Lus finns det inga styrregler för hur förlorade kvitton ska hanteras.
Det skulle kunna tänkas att de inköp som det inte finns kvitton på skulle dras från deras arvode. Det var nämligen så det gjordes för de första kvittona som presidiet tappade bort. Men därefter ändrade presidiet rutinerna för hur de skulle hantera förlorade kvitton. Om de hade fortsatt att göra som de gjorde den första månaden skulle ytterligare 9 987,75 kronor ha dragits från före detta ordförande Christoffer Ivarssons arvode, och 13 209,84 kronor från vice Henrik Jonssons arvode.
Vad var er policy rörande förlorade kvitton?
– Vi har inte haft någon uttalad policy. Vi har inte haft anledning att ta upp det innan. Ibland försvinner något kvitto och då får man skriva upp det på korträkningarna. Jag har inte vetat att den totala summan skulle bli så stor på slutet, säger Christoffer Ivarsson.
”Vi har inte köpt irrelevanta saker”
Enligt Henrik Jonsson är de borttappade kvittona främst från resor som genomförts i tjänsten samt från köpet av en ny tjänstetelefon.
Han poängterar att de, trots avsaknad av kvitton, inte slarvat med studenternas pengar.
– Vi har hanterat pengarna på ett sådant sätt att även om det inte finns kvitto på det så finns det utdrag på vad de är använda till. Vi har inte köpt irrelevanta saker för Lus verksamhet. Däremot kanske vi har hanterat förtroendet på ett dåligt sätt genom att inte hålla koll på kvittona som vi borde, säger Henrik Jonsson.
Viktigt att ekonomin sköts rätt
Universitetet ger varje år bidrag till Lus, det vill säga statliga pengar. I gengäld återrapporterar Lus i form av årsredovisning och revisionsberättelse, så att det kan visas att pengarna använts på rätt sätt.
– Det är mycket viktigt att ekonomin i kåren sköts rätt eftersom vi bidrar till verksamheten. Jag tycker det är viktigt att det undersöks varför kvittona inte redovisats och att det säkerställs att det går rätt till i framtiden, säger Marianne Granfelt, förvaltningschef på universitetet.
Även universitetets planeringschef, Susanne Wallmark, är kritisk till den slarviga hanteringen.
– Lus äger frågan rörande sin redovisning. De saknade kvittona gör att de borde fundera över om de borde vidta åtgärder. Vi skulle kunna kräva en rapport från Lus om vilka åtgärder som vidtagits.
Kommer ni frysa utbetalningarna?
– Det är klart att det kan tänkas innan vi fått svar i denna fråga. Vi har faktiskt inte diskuterat vad som skulle hända ifall en kår inte bedriver verksamheten på rätt sätt. För min del känns det rimligt att man väntar med att betala ut tills man säger att man tagit hand om problemet. Men Lus har ju fram till årsskiftet på sig att reda ut situationen, för utbetalningarna kommer i februari, säger Susanne Wallmark och försäkrar att övriga kårer inte kommer att drabbas.
Utbrändhet ett annat problem
Det är inte bara den ekonomiska redovisningen som har hanterats slarvigt. Även de heltidsarvoderades hälsa har åsidosatts då två personer känt av tecken på utbrändhet under det senaste verksamhetsåret, och den dagliga arbetsledningen har fått kritik.
Bland annat blev generalsekreteraren tvungen att avsäga sig sitt uppdrag på grund av utbrändhet, och någon ny tillsattes inte.
– Det var ett väldigt otrevligt år på många sätt. Först var det otrevligt på hösten, men det blev ännu värre när våren och omorganiseringen kom, och det började utkristalliseras vad den innebar, säger Jan Roslund, ekonomiansvarig i Lus som arbetat under flera presidier de senaste åren.
Det är Lus styrelse som har ansvar för arbetsmiljön för de heltidsarvoderade, och de uppmanas i sakrevisionen att ta fram rutiner för att förebygga utbrändhet, följa upp arbetssituationen samt se över arbetsbelastningen för sina heltidsarvoderade.
Lus ting bestämde i måndags att bordlägga ärendet till den 19 januari. Detta efter att ha hållit en diskussion bakom lyckta dörrar då tinget ansåg att ärendet berör ”enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden”, vilket enligt Lus stadgar ger tinget rätten att inskränka offentligheten.
Artikeln har korrigerats i efterhand efter en rättelse.
Text: Carl-Johan Kullving, Max Jedeur Palmgren
