Kvaliteten på grundutbildning är viktigare än den på forskarutbildning. Därför fördelar Högskoleverket inga resurser till att utvärdera forskarutbildningen nationellt under 2012. Trots att forskarutbildningen inte kvalitetssäkrats sedan 2008.
Forskarutbildningen på landets lärosäten fortsätter att vara ogranskad av Högskoleverket, HSV. Regeringen har gett dem klartecken att prioritera grund- och avancerad nivå istället.
– Att utveckla utvärderingssystemet på grund- och avancerad nivå kräver mycket resurser eftersom det är ett helt nytt system som ska tillämpas. Forskarutbildningen är stabilare eftersom man kan säga att det där alltid varit fokus på extern utvärdering av examensarbeten genom betygsnämnder, säger Lars Haikola, universitetskansler.
Högskoleverket har fortfarande i uppdrag att granska forskarutbildningen, men fick dispens av regeringen inför 2012 och ska istället fokusera på att utvärdera grundutbildningen och försöka lista ut ett nytt sätt att utvärdera forskarutbildningen på.
Litar på Högskoleverkets bedömning
– Det är en prioritering som Högskoleverket har gjort och vi har inga synpunkter på att de utvecklar metodarbetet vad gäller forskarutbildningen. Om verket menar att de måste fokusera på metodutveckling så litar vi på deras bedömning, säger Eva-Marie Byberg, pressekreterare på utbildningsdepartementet.
– Vi tycker att det är högst angeläget att forskarutbildningen utvärderas och det är olyckligt att inget gjorts än. Men vi har förståelse för att Högskoleverket vill utforma ett välfungerande utvärderingssystem, säger Camilla Georgsson, ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer, SFS.
Hon nämner den pågående högskolemyndighets- och programkontorsutredningen, där bland annat delar av HSV och Verket för Högskoleservice, VHS, ska sammanfogas till en ny myndighet och ha en ny rollfördelning, som en eventuellt bidragande anledning till fördröjningen.
– Det är viktigt att alla utbildningar utvärderas så att studenter på alla nivåer ska kunna veta att de får den utbildning som de förväntar sig. Högskoleverket är en oberoende part som utvärderar och det är där kriterierna ska vara fastställda för att det ska vara en objektiv bedömning.
– Det är resurskrävande att införa ett sådant här system och Högskoleverket har fullt upp med att införa det på grundutbildningsnivå. Men regeringen har ju valt att införa systemet så de måste satsa på det i alla aspekter. Även utvärderingen av forskarutbildningen ska få kosta, säger Camilla Georgsson.
Ogranskad sedan 2008
Inte sedan 2008 har forskarutbildningar på svenska lärosäten utvärderats nationellt. Anledningen är bland annat att det rått oenighet mellan utbildningsdepartementet och utbildningssektorn kring vilken metod som ska användas för utvärderingen. Detta innebär att forskarutbildningen varit ogranskad nationellt sedan dess. Inför 2013 är planen att resurser ska läggas på att utveckla en ny metod för att utvärdera forskarutbildningen, och kanske kan utvärderingen komma igång redan samma år.
Vilka blir konsekvenserna ifall resurserna inte tilldelas forskarutbildningen år 2013?
– Det blir inga dramatiska skillnader, men det är ändå angeläget att vi kommer igång. Forskarutbildningen har alltid en intern granskning från lärosätet och extern granskning genom betygsnämnder, så på så sätt granskas den. Men att utveckla kompletterande metoder är viktigt, säger Lars Haikola.
Hur kommer den nya metoden att vara utformad?
– Det är denna metodutveckling som vi tar paus ifrån. Vi kan inte gärna läsa avhandlingar på motsvarande sätt som vi läser examensarbeten, men vi kan anknyta till betygsnämndernas arbete.
Hur bör lärosätenas interna utvärderingssystem se ut?
– Det är inte upp till HSV att bestämma, den frågan äger lärosätena. Vi ställer bara frågan ”Hur vet ni att den här studenten klarat av examensmålen?” och då är det upp till lärosätet att redovisa det.
Måste ni inte klassificera olika metoder för att redovisa i så fall?
– Självklart finns risken att det problemet hamnar hos oss vid olika metoder för redovisning mellan lärosäten, men den finns redan i dag. Vi måste jämföra äpplen med päron och bananer. Detta kan förvärras ytterligare av de olika redovisningssystemen, men det får vi se då.
Carl-Johan Kullving
