Hur lätt är det att vara med i studentlivet med funktionsnedsättningar? Genom ett treårigt projekt ska kårerna bli mer tillgängliga.
Nu ska kårsverige bli bättre på att vara öppet för alla. Tillgänglighetsfrågor står på Åsa Gustafssons agenda när hon ger sig ut för att dra igång arbetet med ”Så funkar det”. Det treåriga projektet från Sveriges förenade studentkårer, SFS, ska leda fram till en öppnare kår för de med funktionsnedsättningar.
Hur bra är kårerna nu?
– Det är svårt att säga generellt, men vi behöver verkligen jobba med det. Det sitter inte i väggarna att arbeta med dessa frågor, och genom att etablera ett tänk på kåren så kan vi bli bättre på att också trycka på universitetet.
Hur menar du rent praktiskt?
– Bara en sån sak som den sociala verksamheten. Om du är ny student i Lund, och har en funktionsnedsättning, får du hjälp från universitetet under dagstid vid studierna. Men om du vill lära känna stan tillsammans med kåren på kvällstid finns ofta inte stöd för den som har några hinder.
Under 2011 tog 8452 studenter del av universitetens hjälpåtgärder, pedagogiskt stöd. 500 fler än förra året.
– Efter att kårobligatoriet föll försökte SFS fundera på vilka frågor som skulle bli lidande i kårernas arbete. Förutsättningarna för att skapa tillgänglighet kändes då extra viktigt, det är en viktig demokratifråga som lätt kan hamna i klämm.
Vad kan bli utfallet av projektet, färre svårlästa dokumenttravar?
— Ja, eller exempelvis mer information i punktform. Kårerna kan verkligen bli bättre på att kommunicera sitt budskap till alla studenter.
Du har tidigare varit ordförande i humanistkåren här i Lund, hur mycket arbetade ni med tillgänglighet då?
– Vi tänkte inte alls på det. Eller ja, vi satt under mitt år och letade efter nya lokaler då vi blev utslängda ur våra gamla, och då ställde vi krav på att det skulle kunna vara möjligt att ta sig in med rullstol. Men längre än så tänkte vi inte.
