Universitetets ambition, att till och med december 2014 omvandla sitt miljardöverskott till arbete, har efter en enhällig protest från dekanerna förlängts av torsdagens universitetsstyrelsemöte.
Att ha överskott i budgeten kan tyckas vara ett lyxproblem. Men när man är en myndighet i universitetets storlek tillkommer vissa problem. Sedan flera år tillbaka har universitetet inte lyckats omsätta tillräckligt mycket av sina statliga pengar till arbete. Som mest har det så kallade myndighetskapitalet uppgått till 1,6 miljarder.
Universitetsstyrelsens tidigare förslag, att använda en större del av detta överskott till 2014, har oroat dekanerna för ett ekonomiskt bakslag med besparingar som följd den dag när pengarna är slut.
Därför föreslog samtliga dekaner inför universitetets styrelse att pengarna ska satsas under en längre period än som tidigare beslutats.
– Det kan ju låta så enkelt, det är väl bara att göra en massa kul saker för pengarna. Men det är komplicerat och det får följder längre fram, säger Ann-Katrin Bäcklund dekan vid samhällsvetenskapliga fakulteten.
Problemet med universitets överskott är att det är av engångskaraktär och kan bara användas till punktinsatser.
– De enda man kan anställa är doktorander men det tar fem år innan de får sin sista lön och då har vi ju passerat 2014. Om inte ännu längre fram med tanke på till exempel barnledigheter. Långsiktigt är det ingen fördel att under en kort period har ett onormalt högt antal av dessa tjänster, säger Ann-Katrin Bäcklund.
Och det verkar som dekanernas skrivelse gav effekt. I ett kort svar skrev rektor Per Eriksson ”att det inte är realistiskt och lämpligt att nå målen redan 2014-12-31”. Och efter torsdagens möte beslutade styrelsen att förlänga tidsperioden.
– Det har tagit oss några år att övertyga styrelsen om att man inte kan ta alltför tvära svängar med oceanångare – då riskerar de att välta, säger Ann-Katrin Bäcklund.
