De senaste veckorna har en Nordkoreansk konformism knoppat ikapp med vårens första blommor. På Facebook har jämställdhetsdebatten regredierat till ett sandlådebråk, menar nöjeskrönikör Malte Lindahl.
Rosa Park var den svarta kvinnan som 1955 vägrade ge sin plats i bussen för en vit man. I denna lilla men rakryggade handling blev hon symbolen för den afroamerikanska medborgarrättsrörelsen.
Jag lever med en känsla av att i vår tid slumrar det allt för många potentiella Rosa Park figurer. I hålor som Borås, Eslöv, Ludvika, ja, hela Sverige skulle det behövas en hjälte som rätar ut allt, ja allt som gått snett.
Jag tycker det är dags för en ny Rosa Park.
När man minst anar det så kliver hon fram. ”Kliver” är fel ord. Hon råkade fångas på bild. Hon pekade inte fuck you och skrek för förändring. Hon figurerade inte i en nyhetssändning från Tahirtorget. Utan hon flimrade till i teven när hon jublande i publikhavet under Melodifestivalens final.
Det var det att hon hade uppsträckta armar som blev grejen. En liten hårtuss stack fram ur armhålan och den var där för att den växte från hennes kropp. Denna hårtuss skulle bli det bryska uppvaknandet för Sveriges alla manschauvinister och fnösket till den eld som härjar i de sociala medierna.
Facebook har blivit skådeplatsen för denna hätska debatt som dominerats av unga män med rycka-tjejer-i-håret aura. Killar som stolt kastar ur sig sin avsky mot allt som inte fått tummen upp av Bingo Rimér. Killar som dessa skrämmer mig nåt oerhört. Det är högstadie-reflexerna som vaknar i mig och skriker varnande att det är dags att fly.
Vaskar man bort påkslagen i den digitala lynchningen är det en tunn argumentation som skymtas.
Feminismen är mycket väsen för ingenting, kvinnor ska stå för skönhet, det är inte hygieniskt, mannen har alltid bestämt vad som är snyggt på en kvinna.
Bara en snabb scroll genom massan av killar som uttalar sig negativt punkterar samtliga argument och jag kan konstatera att feminismen behövs mer än någonsin.
Framtidens män har sagt sitt. Detta får inte glömmas och livet rulla vidare. För burkan sys i det tysta.
Vår tids Rosa Park är en symbol för feminism. Badgen som kommer sitta på allas kavajslag under 10-talet kommer inte vara en knuten näve utan en glad liten hårtuss.
Helgens tips
Fredag – Masa er ut till Blekingska, under aftonen gästar artisten The Naima Train, en ball tjej från Gbg som är grym. Säger de. I ärlighetens namn, jag hänger inte med, min absorptionsförmåga när det gäller nya kulturfenomen är svag.
Lördag borde jag, som novish, glida ner och kolla in loppisen på Södra Esplanaden som vårstartar. Håller på från 06.30 till 15.00. Så alla morgonpigga och ni som just klunkat i er den sista drinken borde spontana ner till Södra, shoppa lergökar och äggkoppar.
Söndag ska man ju inte göra nånting på, så varför tipsa? Men plocka upp Aris Fioretos bok ”Halva Solen” dagen innan. Den ska vara bra. Sen så låter du morgonrock, kaffe och ostbågar från gårdagen ta helgen i hamn.
