Efter flera timmars intensiv debatt stod det klart: Tora Törnquist och Nicolai Slotte ska företräda dig nästa läsår. Lundagård snackar heltidarpress, stiftelsefrågan och engagemangstips med proffsen.
Varför blev just ni valda?
Nicolai: Bra fråga! Vi fick inte ta del av diskussionen under valtinget, så vi vet inte. Men det var spännande att det fanns en motkandidat, vilket gjorde det till ett viktigt val.
Tora: Det tog lång tid för kårerna att diskutera fram vilka det skulle bli, så det verkar ha varit ett svårt men välövervägt val.
Vilka frågor brinner ni för mest?
Nicolai: Vi är ju representanter från kårerna och företräder deras frågor företrädesvis.
Tora: Men något jag brinner för är studentinflytandet, att man ska känna att universitet lyssnar på en. På JF har jag jobbat mycket med kursutvärderingssystemet och återkopplingen mellan studenternas kritik och det som görs för att förbättra undervisningen. Sen ser jag fram emot att se över studenternas rättighetslista.
Nicolai: Stiftelsefrågan är en otroligt stor fråga, även på nationell nivå. Jag tycker även att det är viktigt med ett oberoende studentinflytande, då kårerna ska söka ny kårstatus hos universitet nästa år. Sen tycker jag det ska bli intressant att lösa den framtida ekonomin för kårernas finansiering.
Varför är stiftelsefrågan så viktig?
Nicolai: Därför att den är så otroligt stor och ändrar alla förutsättningarna för universitetet och utbildningsbevakningen.
Tora: Även förutsättningarna för studentinflytandet ändras då man går från myndighet till stiftelse. När universitetet inte längre är en myndighet blir det annorlunda med öppenheten och det juridiska med sekretess och offentliga handlingar till exempel.
Men riksdagsbeslut i stiftelsefrågan ska ju fattas först om flera år?
Nicolai: Ja, men det är nu vi har vår chans att påverka. Även universitetet är osäkra i frågan.
Tora: LUS arbetar strategiskt och långsiktigt. Hur skulle det se ut om vi bara brydde oss om de studenter som studerar just nu och inte tänker på framtidens studenter?
Posten som er tredje medarbetare, generalsekreteraren, tillsattes inte på valtinget. Är ni oroliga för högre arbetsbelastning?
Nicolai: Vi kommer inte göra ett bättre jobb, men vi kommer att försöka fördela arbetet på ett bra sätt så det inte blir mer arbetsbelastning. Fler frivilliga ska involveras, men det förs en diskussion om det.
Tidigare LUS-presidier har haft dålig arbetsmiljö och tecken på utbrändhet. Hur ska ni undvika att bränna ut er?
Nicolai: Jag har stor erfarenhet av närstående som gått in i väggen eller levt ohälsosamt. Men jag har god självkännedom och tror att det handlar om att ha bättre kommunikation och samarbete för att lyckas.
Tora: Kårvärlden har numera stor medvetenhet om problemet och arbetar kontinuerligt i frågan. Men jag håller med Nicolai om att kommunikation och samarbete är viktigt.
Många studenter känner inte till LUS och verksamheten. Hur ska ni komma närmare studenterna?
Tora: LUS ska bli mer fysiskt närvarande. Vi kan till exempel delta i fullmäktigemöten och styrelsemöten bland kårerna och inte bara vara med på möten med kårordförandena.
Nicolai: Det är viktigt att vi syns i media och belyser de frågor som berör studenterna i deras vardag.
Ni påpekar att ni ska göra det som kårerna tycker att ni ska göra. När börjar de tycka till?
Tora: Kårerna bestämmer ju kontinuerligt vad som ska göras och vi rättar oss efter det. Det byts ju personer och åsikter även bland kårerna, så det sätts inte från början exakt vad vi ska tycka under hela året. Men jag hoppas att riktlinjerna inte ska vara personberoende.
Ni kommer sitta från 1 juli 2012 till 30 juni 2013. Är ett år tillräckligt med tid för att hinna med allt?
Tora: Det tar ju tid att komma in i arbetet, men det kanske är bra att man slutar efter ett år. Men jag tänker att man kommer vara kvar som en resurs efter sitt år som ordförande. Det hoppas jag i alla fall att nuvarande presidium kommer vara.
Vilka konkreta tips har ni för att få fler studenter att bli engagerade i kåren?
Tora: Visa på en tydlig återkoppling, så att man får se resultat av det man gör. Vi måste se mer till de cirka 47 000 studenter som finns vid Lunds universitet och göra universitetet mer välkomnande.
Nicolai: Jag tror man måste vara mer inkluderande och ge kunskaper om hur organisationen fungerar, så att studenterna ser var de kan bidra.
Vad ser ni mest fram emot under året som kommer?
Tora: Först att sätta mig in i LUS organisation. Efter det hoppas jag att samarbetet med kårerna ska fungera på ett bra sätt.
Nicolai: Jag ser fram emot att med styrelsen och presidiet nå de mål som vi sätter upp tillsammans.
