Forskning från Lunds universitet tappar i genomslagskraft. Jämfört med 2008 har antalet vetenskapliga publiceringar per år minskat med ungefär tio procent. På många håll i Sverige pratar man om en forskning i kris.
– Jag är inte orolig – än. Men fortsätter minskningen kan det vara ett tecken på att en del forskningsmiljöer håller på att stanna av, säger Mats Benner, professor i forskningspolitik.
I årsredovisningen för 2011 kan man läsa att antalet forsknings-resultat vid Lunds universitet som blivit publicerade i allt från veten-skapliga tidskrifter, citeringar, konferensartiklar med mera, har minskat med nästan tio procent i jämförelse med 2008. Den nedåtgående kurvan är inte bara ett problem för Lund. Uppsala universitet har gjort en liknande minskning och utvecklingen är snarlik i stort sett hela Sverige. På nationell nivå diskuteras nu hur svensk forskning kan väckas till liv igen och pengar läggs på stora forskningssatsningar.
Statistiken viktig
Hur stora växlar ska man dra på statistiken? Att mäta antalet publikationer är en metod med vissa brister. Dels handlar det om kvantitet snarare än kvalitet och dels gynnar statistiken den natur-vetenskapliga forskningen som traditionellt får mer utrymme än forskning inom till exempel humaniora eller juridik. Att statistiken ändå är viktig för läro-sätena handlar om anseende. Ett gott sådant är i slutändan av största vikt när det kommer till att söka forskningsanslag, enligt Sven Strömqvist, universitetets vicerektor och forskningsansvarig.
– Är man inte topp tio när man söker pengar behöver man ha en förbannat bra idé som gör att de tittar en extra gång på just ditt förslag.
Mats Benner är professor i forskningspolitik och tycker att en minskning av antalet publikationer är sunt och resultatet av att det tidigare har rått en publiceringshets i Sverige.
– Vi haft en tradition av att publicera extremt mycket. Det har gått över styr så man ska nog förvänta sig att det kommer gå ner en del, säger han och gör en jämförelse med det amerikanska forskningssystemet:
– Där kan en forskare nå en eller två riktigt bra publikationer. I Sverige har man strävat efter kanske tio publiceringar, detta för att undvika att bli misstänkt för att sitta med armarna kors. Här har funnits en kvantitativ fixering som gått ut över forskningen.
Fortfarande bra forskning
Mats Benner menar att svensk forskning har inte tappat i kvalitet. Men han tycks ändå skönja ett långsiktigt hot mot forskningen. För samtidigt som Lunds univers-itet producerar allt färre forskningsresultat så läggs mer pengar på forskningen. De senaste tre åren har de finansiella medlen för universitetets forskning ökat med drygt åtta procent.
– Verkningsgraden har minskat. Sista fem åren har pengarna gått till färre och större forsknings-projekt, säger han och fortsätter:
– För tillfället har produktionen stoppats upp. Varför vet vi inte, men mer pengar har inte omedelbart resulterat i mer arbete. Men publiceringarna får inte sjunka allt för mycket. Då kan det vara ett tecken på att en del forsknings-miljöer håller på att stanna av.
Mats Benner ser en fara i att de stora forskningsprojekten slukar pengar i form av organisations- och samarbetskostnader. Om antalet publikationer fortsätter att minska så tycker han att Lunds universitet måste utvärdera om satsningarna på stora, tvärvetenskapliga och pengaslukande forskningsprojekt är rätt väg att gå.
Har forskningen blivit mer ineffektiv?
– Det är ett antagande man kan ha och något som diskuterats mycket. Hur mycket tid skulle kunna gå till forskning istället för att gå på möten och ha interna och externa förhandlingar? Det som är forskarutbildningens mål, att bli en duktig och självständig forskare har ersatts av att forskarna ska vara som företagare, och tvingas göra annat än det de är bra på. Just nu handlar det mycket om att presentera sammanhållna forskningsenheter snarare än distinkt forskning.
Vicerektorn ändå optimistisk
Vicerektor Sven Strömqvist är inte orolig över att Lunds universitet i dag producerar mindre forskning som når ut i den veten-skapliga litteraturen, och han pratar optimistiskt om de stora forskningsprojekt som universitet bedriver. Det man tappat i form av färre antal publicerade forskningsresultat, tror han att man kommer ta igen inom fem år, då många av de stora forskningssatsningarna ska ge resultat.
– När det gäller Lund så har vi tilldelats många långsiktiga projekt och fått det utrymmet som är så ovanligt, där vi jobbar med svåra framtidsfrågor som kräver långsiktigt arbete och som man inte kan avkräva snabba resultat.
Räcker inte med enbart idéer
Kritiken mot att forskningen skulle vara mer ineffektiv håller han heller inte med om.
– Ska man skapa framgångsrika miljöer så räcker det inte med att man har massa briljanta individer, utan det är en ganska avancerad managementverksamhet. Organisation, ledning och marknadsföring är viktiga förutsättningar för denna typ av långsiktig forskning.
