Någon har kopplat loss tillväxten från dig

Sambandet mellan tillväxt och lön har brutits. Studenter som nu möter arbetsmarknaden gör bäst i att fundera på effekterna, men också på orsakerna, skriver Jesper Alex-Petersen.

Unionen är ett fackförbund som organiserar forna studenter. Projektledare, ingenjörer, ekonomer är typiska yrken. Unionen är också ett fack där mer än 50 procent tycker att de har för låg lön. Det finns alltså en stor risk att du är en av dem om några år.

Men innan du reflexmässigt kräver närmsta arbetare på ett par hundra mer i månaden med tvivelaktig det–ska–löna–sig–att–studera-retorik skulle jag vilja be dig fundera över ett samhällsekonomiskt fenomen; decoupling eller sjunkande löneandel.

Decoupling innebär att sambandet mellan tillväxt och lön bryts. Den andel av samhällets omsättning som går till löntagarna minskar. Det händer i andra länder och det är verkligen inte bara de sämst betalda i samhället som drabbas. Anledningen till att det inte hände i Sverige under 90-talet trots att arbetslösheten steg kraftigt var robust inkomstförsäkring och andra så kallade automatiska stabilisatorer.

Hög arbetslöshet och dålig A-kassa gör att du tvingas acceptera att arbetsgivaren vill betala så lite som möjligt för dig, gärna ingenting. Missnöjda ekonomer, men också jurister, lärare och psykologer borde börja fråga sig i vems intressen regeringen försämrade A-kassan. Och om den förda jobbpolitiken är något att stödja, även om man råkar vara ”etnisk svensk mitt i livet”. Allt fler blir en del av prekariatet, den otrygga arbetsskara vars förhandlingsposition undergrävts.

Länge ansågs löneandelen vara konstant i förhållande till omsättningen i samhället. Tillväxt innebar då automatiskt stigande reallön. Så är inte fallet längre. Du blir akterseglad. På ett personligt plan försvåras livspusslet med stagnerad reallön, gratis övertid och sämre arbetsförhållanden. Men på ett samhälligt plan drabbas du också. Välståndet ackumuleras hos en liten elit vars spekulationer i dåliga bolån kan krascha en världsekonomi.

Tittar man på vad finanskriser kostar inser man att det finns bättre ställen för pengarna att befinna sig på. Jag föreslår att det är i din ficka.