Äntligen börjar den oförklarliga hyresmodellen av universitetets lokaler lösas upp. Tyvärr i helt fel riktning.
Universitetet måste hitta ett sätt att betala mindre än de 800 miljoner som de varje år lägger på att hyra lokaler som man inte fullt ut använder. Inte hamna i en sits där man riskerar att betala mer.
När Karl XI:s förmyndarregering grundade Lunds universitet 1666 ansågs det smidigast om universitetet kunde klara sig självt. Så istället för att varje år skicka mer medel i skattekistor så tillskrevs universitetet stora arealer åkermark. Arrendet av åkrarna skulle säkra undervisningen av den tidens studenter.
I dag har vi en lagstiftning som gör det svårt för universitet att äga eller förvalta egna lokaler. I en statlig idé om att universiteten inte själva har rätt kompetens att sköta sina fastigheter, så ligger förvaltningen hos det statliga bolaget Akademiska Hus.
Med riktlinjer om att ta marknadshyror får Lunds universitet betala 800 miljoner kronor per år för bland annat Universitetsbiblioteket, Sol och BMC.
Hyrorna från landets lärosäten gör Akademiska hus till ett av statens mest lönsamma företag. I fjor kunde de skicka vidare två miljarder till statens kassakista. Fast det är klart. Det är en helt konstruerad karusell med skattemedel som smörjmedel, där statliga pengar går ut via universiteten och in via hyror, och vinsten ur statlig synpunkt är påhittad.
I det som kallas ”ägarutredningen” som i somras landade hos Näringsdepartementet, poängteras just det orimliga i
Uppdraget hos bolag som Akademiska hus (att både svara för samhällsnyttan och vara marknadsmässiga). Författarna till utredningen verkar istället föreslå en hel bolagisering av Akademiska hus till vinstdrivande syfte, vilket skulle vara att ställa rätt diagnos men beordra fel medicin.
Kanske fungerar det något bättre i större städer som Göteborg och Stockholm, där större kongressanläggningar och liknande kan erbjuda enklare typer av universitetslokaler. Men i en stad som Lund, och med sådana specialfastigheter som Kemicentrum och Astronomihuset, så har Akademiska hus ett de facto-monopol som omöjliggör en vettig balans i hyressättning.
Att istället överföra ägandet och förvaltande av lokalerna till Lunds universitet själva, eller möjligtvis ett gemensamägt holdingbolag med de andra lärosätena, är inget nytt förslag (det föreslogs även i autonomireformen) men är egentligen det enda rimliga.
Vinsterna skulle vara större än de 200 årliga miljonerna som universitetet tror sig kunna spara. Det skulle också öppna upp möjligheter för universitetet att göra satsningar på fastighetsprojekt som kanske inte är lönsamma ur ett rent fastighetsägarperspektiv, men som är nödvändiga på det stora hela. Till exempel studentbostäder.
………………………………………………………………………………………………………….
För den som undrar – ja, Lunds universitet äger via stiftelse fortfarande fasligt mycket mark. De är faktiskt rent av sjunde största landägaren i Skåne. Har någon föreslagit ett byte?
