Köpa kläder är något som jag inte direkt njuter av. Detta har lett till att jag ytterst sällan gör det. Trots mitt ointresse av shopping samt en kombination av snålhet och små inkomster känner jag mig nu som ett litet barn på julafton. Anledningen är att Daniel har fått lådan. LÅDAN är här! Innehållandes en stor beställning kläder som ska skydda oss från väder och vind.
Jag har beställt ett nytt underställ, varma sockor, ett par slitstarka byxor och en rätt så röd mössa. Pricken över I: et är de nya kängorna, och blotta tanken på dessa handgjorda mästerverk gör mig lycklig i själen. Att gå in ett par nya kängor är ibland smått smärtsamt. Resultatet, då lädret har formats efter foten är dock fantastiskt.
Då vi öppnar lådan, drygt en vecka innan avfärd, finns allt utom just mina kängor medskickade. Tydligen fanns inte den önskade modellen i lagret, och en liten känsla av stress smyger sig på. Vikten av bra kängor kan inte underskattas, och nu blir de försenade. Lugnet infinner sig dock efter en uppvisning i kundbemötande signerat kängfabriken i Järpen:
Under telefonsamtalet till företaget vi gjort beställningen av får vi veta att ett par nya kängor i detta nu handsys på fabriken. Leverantören vet dessutom vart vi ska och när vi ska åka och verkar uppriktigt intresserad av våra förberedelser. De nya kängorna ska levereras i god tid blir vi lovade, direkt från tillverkningsplatsen. Hatten av till skomakarna Pär och Stefan på Atlantvägen 1!
