Longyearbyen har idag visat sig från sin bästa sida. Strålande sol och 2 grader varmt, förutsättningar som gör det omöjligt att motstå ett litet äventyr. Efter tidigare nämnt möte med stor uppstoppad isbjörn var beslutet att hålla sig innanför civilisationens gränser inte speciellt svårt. På ortens turistbyrå fick vi tipset att besöka en nedlagd kolgruva, som enligt Svalbards tradition av funktionalitet helt enkelt heter ”Gruva 2”.
På turistbyrån fick vi veta att ingen egentlig stig upp till platsen fanns. Vi tog akt på detta uttalande och bestämde oss för att påbörja vår klättring förhållandevis långt bort från gruvan. Detta beslut kan med facit i hand kritiseras. Vad vi vet nu visste vi dock inte då.
Efter en ganska lugn promenad tilltog lutningen på vår icke-led och det trevliga gräset var snart ersatt av lösa stenar i mängder. För att inte orsaka död höll vi under färden trygga avstånd och såg till att vi inte befann oss rakt under varandra, då sten även på Svalbard faller nedåt.
Efter drygt en timmas klättrande mellan lösa stenar fann vi oss vara på en plats där vidare klättring rakt mot vårt gruvliga mål såg direkt farlig ut. Vi beslutade oss för att vända nedåt mot en plats där marken såg plattare ut. Att ta sig dessa dryga 100 meter tog ungefär 35 minuter. Lösa stenarna rullade och hoppade, vassa kanter skar och otäcka bumlingar rörde sig ibland lite för mycket. Försiktigt försiktigt tog vi oss meter för meter nedåt och kom tillsist ner på plattare mark. Dryga timman senare befann vi oss framme vid Gruva 2.
Varken jag eller Daniel är speciellt exalterade av tanken av att krypa in i en kolgruva, men de 10 metrarna av Gruva 2 som fortfarande var öppna var vi tvungna att ta oss in i.
Hur nedstigningen från Gruva 2 gick kan beskådas via följande länk:
Den onödigt besvärliga ditfärden och den så löjligt mycket enklare nedfärden har gett oss både besked vi väntat på, samt ett par nyttiga lektioner.
Besked:
* Våra kängor genomgick det första riktiga testet, och har utan tvekan visat sig värda sitt pris. Inte ens lite skoskav efter 3 timmars ganska tuff vandring. Kroppen fick också en nyttig smak av livet till fjälls, något vi kanske kommer lida mer av imorgon.
Lektioner:
* Planering är viktigt. Den frisläppta ”Det löser sig”-tanker som kan praktiseras hemma kan på Svalbard bli kostsam. Kolla upp vart du ska, hur du tar dig dit samt vilken utrustning som behövs. A och O då civilisationen ska lämnas.
* Försiktighet är nyttigt. Vi har nu infört en skadeklausul till SvalbardSpelen: skada pga. dumdristighet/slarv/oförsiktighet medför – 5 poäng.
Överlag var turen mycket trevlig. Utsikten var slående, två bra lunchplatser har hittats och nyttiga lärdomar har dragits.
