Under eftermiddagen har vi utfört, lyssnat igenom och transkriberat vår andra intervju. Efter lite tänkande och pysslande har vi nu utformat vad vi tror ska bli den faktiska versionen av vår intervjuguide. Själva transkriberandet är ett äkta trälgöra där varje mening ibland måste avlyssnas runt 7 gånger. Norskan går dock bättre att förstå än vi vågade hoppas.
Kvällens tävling var enligt planen ett parti ”Kasta Gris”. Ifall du inte vet vad detta är så är det kort beskrivet ett spel där man kastar två små plastgrisar och får poäng utifrån hur dessa landar. Under min uppväxt var detta ett i raden spel där tålmodiga äldre kusiner lärde mig vikten av att klara av att förlora. Denna förmåga var något som kom väl till pass under mina år i Stockholms näst sämsta fotbollslag, och även under insatser med sjuksköterskekårens diverse lag i Lunds olika korpserier.
Griskastandet får dock vänta, vi beslutade oss för att vi var för trötta och genomförde en frågesport på Daniels Smartphone. Efter felaktig knapptryckning av dum Anton (som var i ledningen) blev spelet avbrutet och vi tvingades till omstart. Då detta scenario inträffade igen under även nästa omgång var jag knappast förtjänt av en vinst. Ibland har man dock tur, och jag avgick med segern efter en rafflande match. Svalbardspelen är nu utjämnade och jag kan sova gott för första gången sen Daniels seger på bagagebandet.
