Berättelsen om Dersu Uzala utspelar sig rent geografiskt inte i Arktis, utan äger rum i bortersta delen av Sibirien. Det är dock så pass kallt där att jag tycker Dersu kan få en plats bland de arktiska hjältarna.
Historien om Dersu Uzala äger rum under tidigt 1900-tal i östra Ryssland, kring den stora floden Ussuri. Området är mycket glesbefolkat och var i början av förra seklet en vit fläck på kartan. I alla fall på de kartorna som Tsaren i i Moskva hade att tillfoga. För lokalbefolkningen var området välbekant, då de ju faktiskt hade bott där i generationer.
Nåja. Utforskas skulle det givetvis, och iväg skickades en patrull ryska soldater under ledning av Vladimir Arsenyev (eller CAPITAN!!!). Under sin vandring i den sibiriska vildmarken möter Arsenyev och hans trupp jägaren Dersu, vars erfarenhet och kunskap om terrängen de rör sig i blir avgörande för expeditionens välgång och överlevnad.
1923 ger Arsenyev ut boken ”Dersu Uzala” som skildrar männens vänskap och äventyr. Dersu har ett speciellt förhållningssätt till naturen och människans plats i det naturliga kretsloppet. Han ser människor, djur, växter, floder och berg som jämlika och tolererar inga elakheter mot dessa sina vänner.
Dersu vinner snabbt de ryska soldaternas respekt genom att visa prov på sina överlägsna överlevnadskunskaper. Hans inställning till naturen är dock i soldaternas ögon en smula märklig. Varför man ska vara snäll mot en eld eller en flod är svårt att förstå för dem, och kulturkrockarna avlöser varandra.
Dersu Uzala flyttade slutligen hem till Kapten Arsenyev. Hans hälsa vacklade och hans syn försämrades. Livet i skogen blev tillslut omöjligt för den gamle mannen som på ålderns höst skulle försöka anpassa sig till stadslivet.
Efter missöden med nedhuggna parkträd och episoder av jakt mitt inne i en rysk stadskärna stod det klart att transformationen från skog till stad kanske är svårare än den motsatta. Dersu själv förstod inte varför en människa frivilligt låser in sig i en låda (hus) eller betalar pengar för att få tag på vatten. Efter en tid beslutade sig jägaren för att återvända till sitt riktiga hem och där leva ut sina sista dagar.
Dersu Uzala dog under hösten 1908, antagligen mördad och begravdes av sin vän Kapten Arsenyev. Boken som skrevs om denne man har gett upphov till två filmer, varav den andra, årgång 1978, vann en Oscar för bästa utländska film.
