Igår morse klev vi upp 07.30 och mönstrade på M/S Langøysund för en heldag till havs. Vädret bjöd på sol, nio minusgrader och lite lätt bris. Vilket betyder ’skitkallt’ när man ska stå stilla på ett båtdäck i fyra timmar. Men tack och lov finns det bra kläder och det erbjöds även möjlighet att sitta inomhus och värma sig om iskylan kröp allt för långt in under huden. Turen gick upp längs den nordöstra delen av Isfjorden med slutmålet Pyramiden.
Pyramiden var från början en svensk by som byggdes upp runt en kolgruva i början 1900-talet, men köptes 1927 upp av ett sovjetiskt gruvbolag. Därefter bedrevs gruvdrift fram till slutet av 1990-talet då byn och gruvan övergavs. Anledningen till varför är höljt i dunkel, men klart är att i stort sett allt lämnades vind för våg och kvar blev en spökstad.
Vi vandrade runt i staden och tittade på de gamla övergivna husen. Höjdpunkterna var Leninstatyn och huset som en sovjetisk herre med litet för mycket fritid byggt av tömda vodkaflaskor. Därefter var det dags att hoppa ombord igen för den fyra timmar långa färden tillbaka.
Under denna resa hann vi med att se den mäktiga Nordenskiöldglaciären, ett valkadaver, en sjuhelvetes massa fåglar, lite frågesport och en och annan whisky. Vi lyckades även klämma in en liten liten tävling under resan hem. Det blev grenen ’Lottdragning’. Vi skev våra namn på en varsin lapp och sedan fick vår nyfunna vän Berit dra en lapp och läsa upp vinnaren. Tyvärr var det Antons namn som korsade hennes läppar och därmed drygar han ut sin ledning med ytterligare ett poäng.
En lång dag som direkt efter ankomst mynnade ut i ett besök på Longyearbyens Oktoberfest som väldigt passande drog igång igår. Det blev en sen kväll och idag är vi inte direkt uppe med tuppen. Men planen är att vi ska klara av lite skolarbete, eventuellt spela fotboll med pastor Tore och Sysselmannen, och sedan toppa kvällen med våfflor och snaps hos en bekant. Det finns en viss risk att även denna kväll slutar med ett besök på ölfestivalen. Men det gör inget, för i morgon är det lördag.
Det fanns stora förhoppningar om att få se en isbjörn i området kring Pyramiden då det tidigare i veckan hade synts en hona och en unge i närheten av ett valkadaver som flutit i land inte så långt från Nordenskiöldglaciären. I vanliga fall så är inte björnarna så här långt söderut under sommaren och hösten, men doften av mat kan locka på flera mils avstånd. Tyvärr såg vi inte skymten av någon björn, så vi fortsätter att hålla tummarna att vi stöter på en under någon av våra turer nästa vecka.
