Sokrates var onekligen något på spåren när han sa ”So many things I have no need of”. Dessa ord känns kanske aldrig så sanna som när man är nere bland alla mässbåsen och slåss för sin överlevnad.
Pennor och prenumerationer och böcker och medlemskap. I och för sig inte det sista jag kan tänka mig (jag har i ärlighetens namns redan tecknat en provprenumeration och köpt två tidningar) men med allt detta folk och all denna säljdesperation är det bara FÖR MYCKET. Jag saknar ett kuddrum för kontemplentation eller bara någonstans där man kan sitta ner utan att få panik av allt folket och allt som man hela tiden missar eller borde vara på.
Kom tyvärr inte in på Bodil Jönssons seminarium om tid och nyfikenhet idag vilket var synd eftersom det verkade handla om att just varva ner och förhålla sig annorlunda till tiden. Då kön var tre mil lång verkar jag inte vara den enda mässbesökaren som känner ett sådant behov. Har dock varit på seminarium om USA, Putin, äldrevård och yttrandefrihet (det var fyra olika) idag (samt det om hur man ska få pojkar att läsa) och känner mig både smartare, dummare, lite irriterad, pepp inför morgondagen – och kanske framförallt trött. Såhär är det alltså att vara på bokmässan. Jag tror jag gillar’t. Jag tror också att jag ska sova ordentligt inför imorgon och inte ta med mig datorn i en tygkasse på axeln. Hett tips!
