Mats Alvesson skrev i september på DN debatt om högskolans slapphet. Intervjuas här om extrajobb vid sidan av studierna.
Är det bra att som student extrajobba vid sidan av studierna?
– Det positiva är att man får pröjs, lite kontakter och kanske lite lättare att få jobb i det långa loppet om det är yrkesrelevant jobb. Det negativa är att det går ut över studierna och försämrar studieinsatserna. Det är en spänning där emellan, frågan är vad man har för arbetskapacitet och vad man kan få för yrkesarbete. Men om man studerar på halvtid kan man ju jobba på halvtid.
Så plugga halvtid och jobba halvtid är en lösning om studenten vill ha extrajobb?
– Det beror på individen och individens kapacitet. Är man väldigt arbetsam så kan man förmodligen plugga 30–40 timmar i veckan och sen klara ett jobb på 10–20 timmars arbetsinsats. Det är stor skillnad mellan utbildningar förstås, vissa är rätt krävande och hårt strukturerade. Andra kanske man kan klara med mindre arbetsinsats. Sedan kan man ju studera en del ämnen på halvtid.
Måste en studievecka motsvara en arbetsvecka på 40 timmar?
– Återigen beror det ju lite grann på hur duktig man är. Är man en riktig stjärna klarar man de flesta studierna på mycket mindre än det, men om man har svårt med studierna kanske man får vara inställd på att jobba 50-60 timmar i veckan. Grundidén är att heltidsstudier ska kräva närmare 40 timmar i veckan för en normalduktig student. Om snittet är 20–25 borde antalet kurser fördubblas. Lärande kräver ju tid.
Vems fel är ofta låga studieresultat?
– Det är en kombination. Man kan kräva mycket mer tycker jag. Det är rätt mycket slapphet och ”låt gå”. På de utbildningar där utvärderingarna av studiearbetstid hamnar på mindre än 20 timmar i veckan borde institutionsledning, fakultetsledning eller universitetsledning reagera. Det är ju närmast tjänstefel att inte söka säkerställa att mer kvalificerande sker. Rätt många studenter klagar också under studiernas gång ifall det ställs krav, men i efterhand tycker man att de var för låga.
Universitetet ska hålla extrajobbsmässa den 9 oktober. Är sådana mässor något som universitetet ska hålla på med?
– Jag är inte närmare insatt så jag vet inte. Men man kanske inte ska hålla på med det så länge man inte lyckas se till så att heltidsstudier faktiskt är heltidsstudier.
Finns det några konkreta åtgärder som universitetet kan ta till så att heltid blir heltid?
– Ja. Man kan ju se till så att man håller bättre koll på studiearbetstiden. Man kan be studenterna uppge hur mycket de pluggar och det gör man väl delvis. Sen får man systematiskt ta in och granska den informationen och där det verkar falla illa ut får man skrida till handling och inleda med att fråga ”kan ni förklara detta?”. Och kräva att här kanske man ska vidta åtgärder så att studenterna jobbar lite mer. Hjälper ingenting så kan man ju fundera på: Ska man ha de här kurserna eller programmen? Eller lärarna i fråga. En bra grej vore också att inte lämna ut tidigare tentor, eller kanske endast någon enstaka sådan.
I Lundagård nummer 3/12 skrev vi om en lokalpolitiker som ville att kommunen skulle ge studenter extrajobb eftersom universitetsstudierna ändå inte motsvarade 40 timmar i veckan. Vad tycker du?
– Jag tycker att det är en väldigt tveksam logik. Studenter som sommarjobbar eller studerar halvtid och jobbar är helt okej. Det ska ju alltid vara möjligt att kombinera studier med att man arbetar på något sätt. Men att däremot ha det som något slags acceptabelt förhållande eller till och med norm att studierna är drygt halvtid och att man ska anpassa sig därefter är ytterst tveksamt. Risken är stor att man bidrar ytterligare till att studierna och lärandet försvagas.
Vissa studenter kommer till universitetet för att ha det som en språngbräda till nästa jobb och är inte så intresserade av att lära sig så mycket mer. Hur ska man få dem att inse att de bör lägga ned mer tid på studierna?
– Då kan man fråga vad som är poängen med högre utbildning. Vad är tanken med ett universitet? Det är ju att befolkningen ska bli lite klokare och lite smartare. Det är det som är huvudpoängen, inte att det ska vara en sysselsättning eller att vissa ska kunna tränga sig före andra i kön till möjliga jobb genom i realiteten substanslösa examensbevis. Sedan kanske större krav medför att de måttligt intresserade inte fortsätter att studera.
Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv är det väl bra om studenterna kan bidra till arbetskraften även under studietiden?
– Det kanske är för många som studerar, utifrån vad som samhällsekonomiskt skulle vara optimalt. Det finns inte riktigt arbeten som är i linje med allt det här högutbildandet. På så sätt skulle det kanske vara bättre om man minskade utbildningssektorn så att man istället kunde få och klara jobb med enbart en gymnasieutbildning. Men i den mån som högre utbildning ska ge kvalificering så är tanken att det ska innebära att man gör ett bättre jobb under de trettio åren som man är ute i arbetslivet. Och ifall studenterna under studietiden fuskar bort studierna och det intellektuella kvalificerandet genom extrajobb innebär det att studenternas förmåga att bidra produktivt på ett avancerat sätt försvagas. Det är samhällsekonomiskt olönsamt.
