Inför dagen så var ställningen 14 lika och det var som upplagt för en magisk avslutning av de stora Svalbardspelen. Men efter dagens tävling i pingis har Anton ryckt ifrån. Det smärtar mig något oerhört att jag tappade ett viktigt poäng i pingis! *Massa jävla svordomar* Inte för att jag egentligen borde ha något som helst överläge då jag klassas som ett typiskt ’bollmongo’ och är därför bäst lämpad att stå i en bur och försöka fånga bollar som andra skjuter mot mig.
Men icke desto mindre så smärtar en förlust i pingis värre än en tå som just sparkats in i ett hörn på valfri möbel. Jag har massor med bra bortförklaringar, som att om bordet hade varit en centimeter längre hade mina överskruvade backhands suttit som de gjorde på det glada 90-talet. Men faktum kvarstår. Anton tog hem en klar vinst i 4-2 i set. Men han fick åtminstone kämpa en del, så någon utklassning var det inte tal om. Men nog om det.
Med tre grenar kvar, varav två är fysiska och den sista är lite tur-relaterat, har Anton ett litet överläge och jag måste nu ta minst ett poäng i fysgrenarna för att inte Anton ska stå som slutsegrare redan innan sista grenen. Hur det går kan du läsa här på uppsatsbloggen i helgen!
