Peer review istället för bibliometri, och utbildningsbidraget får vara kvar. Det var bland de mest omdiskuterade frågorna när regeringen överlämnade sin forskningsproposition till riksdagen igår.
Det var blandade reaktioner när regeringen överlämnade propositionen Forskning och innovation (2012/13:30) till riksdagen igår. Regeringen vill höja nivån på forskningsanslagen med 4 miljarder kronor 2013-2016. Detta bland annat för att kunna satsa på spetsforskning, vilket har meddelats tidigare.
Men av de anslag som ska gå direkt till universiteten kommer 20 procent att användas till att förändra det system som avgör vart forskningspengarna ska gå. Idag används bibliometri, där det bland annat är citeringar och publiceringar som avgör, men genom så kallad peer review ska nu förenklat sett kollegor bedöma kollegor.
– Bibliometri är ett trubbigt sätt att bedöma kvalitet, säger Erik Arroy, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS, som menar att peer review kommer att förbättra humanioras och samhällsvetenskapens ställning i konkurrensen om resurserna.
– De är ämnen som har svårare för att bli 
publicerade, som har svårt för att få citeringar. Så länge man använder sig av bibliometri är det svårt för dessa ämnen att få samma finansieringsmöjligheter till sin forskning.
SFS ser peer review som ett av propositionens mest positiva förslag, och hoppas på att det nya systemet kommer att erbjuda en betydligt rättvisare kvalitetsvärdering.
Andra är dock mer kritiska. Mats Benner, professor vid forskningspolitiska institutet i Lund, påpekar att det finns risker med systemet. Framför allt för att det är resurskrävande, dyrt och svårt att samordna.
– Man måste tänka efter hur man gör. Det kommer att kosta mycket, men regeringen har velat göra detta länge.
Vilka som kommer att genomföra arbetet med peer review är ännu oklart.
Vissa är dock besvikna på beslutet att ha kvar det så kallade utbildningsbidraget. Bidraget, som bland annat innebär att doktorander i Sverige lever på något som kan liknas vid ett utökat studiebidrag är varken sjukpenning- eller pensionsgrundande. Lunds universitet bestämde sig för att avskaffa bidraget redan för ett år sedan(länk), Men nationellt finns det alltså fortfarande kvar.
SFS hör till dem som tycker att utbildningsbidraget bör avskaffas helt.
– Det handlar om skälighet och anständighet, säger Erik Arroy. Doktoranderna måste ha en grundläggande trygghet och ska inte behöva leva på minimiinkomst och behöva står utanför socialförsäkringssystemet.
Han anser att regeringen borde tänka på att doktorandernas och lärarnas villkor berör utbildningskvaliteten, vilket i sin tur påverkar studenterna.
– Studenterna påverkas om lärarna ser undervisning som förlorad tid, och ständigt oroar sig för otrygga anställningar och konkurrens om forskningsmedel.
Om Regeringens proposition går igenom kommer tillskottet till sektorn totalt omfatta 11,5 miljarder fram tills 2016.
Fakta
[checklist]
Läs mer om peer review metoden. Bakgrund om universitetets avskaffande av utbildningsbidrag:
[/checklist]
