En budget är inte bara siffror, det är även en visionsberättelse. När ”nådiga luntan” släpades till Rosenbad innehöll den en rad lärdomar för de som orkade lyssna.
1. Fler platser kan vara för få
Lunds universitet ”eldar för kråkorna”, som före detta prorektor Eva Åkesson lär ha uttryckt det, genom att utbilda fler studenter än vad man får betalt för. Universitetet tilldelas pengar för ett visst antal studenter. Förra året slog man i taket i det som kallas ”sparade prestationer”, och man förlorar pengar värt drygt tusen studenter per år.
Lösningen? Att internt hyvla ner antalet platser, och externt ropa efter 2 000 fler. Det är ett redan påbörjat arbete, vars brådska dämpas något med 340 tillfälliga extraplatser.
2. Det är inte lätt att vara liten
Sedan tidigare år är det känt att det inte är lätt att vara liten högskola i Sverige i dag. Det är dessa som får färre platser och hamnar utanför satsningarna, och det är mot dessa eggen är riktad i flumkursjakten. Utbildningsdepartementet, med statssekreterare Peter Honeth i spetsen, spår nedläggning av högskolor och uppmanar fler att söka möjlighet att gå upp i andra lärosäten, likt Högskolan på Gotland gjort med Uppsala universitet.
Men nya lågvattenmärken nåddes i år då huvuddelen av budgeten gick till de ”populära” lärosätena, samtidigt som de som väntade sämre besked fick vänta.
3. Färre studenter i framtiden
Med den stora babyboomen från sent 80-tal och en liten bit in på 90-talet, är det många som nu är i studentåldern. Förstärkt av en lågkonjunktur gör det att det aldrig har studerat fler personer vid svenska lärosäten än vad det gör i dag.
Men som företrädare för regeringen och departementet redan förra året kraftfullt påpekade, kommer detta inte vara för evigt. Barnkullarna i det sena 90-talet är betydligt mindre, vilket kommer att göra det svårt för framförallt lärosäten med få förstahandssökande att hålla uppe samma verksamhet som de har i dag. Budskapet är tydligt från regeringen: mun efter matsäck! I framtiden ska utbildningssektorn bli mindre.
4. De tråkiga besluten skjuts upp
Konsten att få negativa besked att låta bra stavas ”tillfälliga satsningar” och ”omfördelningar”. Lunds universitet ska fortfarande skära ner redan aviserade 80 miljoner kronor. Ändå kan en presskonferens handla om 45 nya läkarplatser här och 10 nya ingenjörsplatser där. Tillfälliga satsningar är ett effektivt sätt att komma runt det krångliga som autonoma lärosäten innebär för ett departement som har tydliga idéer om hur saker ska vara.
Samma visa är det i princip på alla lärosäten runt om i landet.
5. Gör vad du vill med en bonus
En av alla saker som kritiserades i Högskoleverkets nya kvalitetsutvärderingssystem, var idén om att de kurser och program som fick höga betyg i utvärderingen skulle få lite extra pengar i bonus. De bra ska belönas för att de är bra, menade regeringen. Samtidigt tycker motståndare att det är de som har svårt att hålla hög nivå som är de som har störst behov av dessa miljonerna. För ett så stort universitet som Lunds så är det nu tydligt att man faktiskt kan göra lite hur man vill. Med en spretig bukett av bra och dåliga betyg i utvärderingarna tilldelas Lund 13,4 miljoner kronor. Pengar som ”de bra utbildningarna” inte verkar få se något av utan prorektor Eva Wiberg istället vill använda ”för att förbättra där vi har brister i dag”.
6. Svensk forskning är för ”svensk”
Inga Nobelpris, och bekymmersamt låg grad av internationella citeringar av svensk forskning. I forskningspropositionen siktar regeringen in sig på ett projekt som innebär att försöka headhunta utländska toppforskare till svenska lärosäten. Forskarna ska lockas av ”osvenska löner och arbetsvillkor” (Björklunds ord) och kasta lite stjärnglans över svensk forskning.
Kritiker menar att man riskerar att bli forskningsvärldens motsvarighet till fotbollens oljestinna Mellanösternklubbar som betalar hutlösa löner till redan falnande stjärnor.
7. Utbildning är bistånd
Studieavgifterna som infördes för utomeuropeiska studenter i Sverige ledde till landsflykt. Det tycker regeringen är beklagligt. Den lilla stipendiepott som skulle fungera som plåster på såren ska därför fördubblas. Från och med 2013 ska 100 miljoner kronor per år kunna hamna i utbytesstudenternas fickor istället för de tidigare 50 miljonerna.
Och var hittar man de pengarna?
I biståndsbudgeten. Glöm brunnborrning, skolbyggen och ris. 2013 är det en master i ekonomi som gäller.
8. Trångboddhet är innovativt
Ditt liv på 8,8 kvadratmeter. Boverket tyckte inte att AFB:s kompakta bostadsidé på Kämnärsrätten var något vidare. Men det verkar regeringen ha gjort. I årets budget ska det satsas på innovativt studentbostadsbyggande. 50 miljoner över tre år vilket Studentbostadsföretagen tolkar som att AFB:s experiment har flörtat till sig gillande i Stockholm. Kanske har de rätt. Ett uppdrag skickat till Boverket att se över sina regler för studentbostäder ger i alla fall de signalerna.
