Mordet på studenten Niklas Elmberg skakade en hel universitetsstad under 90-talets början. Det hittills oförklarliga knivmordet ska nu få en ny granskning och hoppet om dess lösning lever.
”Varför måste vi skiljas, varför måste du gå, varför måste vi skiljas, varför är livet så?” 21 år av ovisshet har gått utan att frågorna i Peter Elmbergs låt om sin mördade bror har fått några svar.
Fem dagar utan resultat av spaningarna, och stämningen började bli allt mer uppgiven. Helikopterflygningarna mellan Malmö och Lund hade inte gett någon form av vägledning till vad som hänt. De sista spåren som fanns tog slut vid Bantorget i Lund den tidiga lördagsmorgonen i september 1991.
Efterlysningar i dagspressen gjordes av familjen. Polisen samtalade med Niklas Elmbergs vänner för att få någon form av ledtråd till var han kunde befinna sig, men frågorna bara växte.
En stormig onsdagskväll i oktober, fem dagar efter att Niklas Elmberg har försvunnit, cyklar en kvinna med bestämda tramptag mot Furulund. Plötsligt skymtar hon något rött ögonvrån. I diket ligger något som ser ut som ett byxben. Någon sekunds reflektion ger henne en obehaglig känsla, men hon fortsätter ändå en bit. Tanken på det röda byxbenet och den instinktiva känslan av att något inte står rätt till, får dock henne att vända om i höststorm-en för att få klarhet i vad hon har sett.
På vägen tillbaka möter hon en cyklande pojke och tillsammans inser de den fasansfulla sanningen: i diket ligger en ihjälstucken man. Det är den 20-årige studenten Niklas Elmberg, som då varit försvunnen i fem dagar, som kvinnan och pojken hittar i diket till riksväg 16.
Det hade varit en bra fredagskväll. Festligheterna var kantade av roliga påhitt, skratt och en och annan öl. Niklas Elmberg skulle några dagar senare åka till Kina för en längre tid, så fredagskvällen innebar avskedsfest med kursare och andra nära vänner. Stämningen har i efterhand beskrivits som uppsluppen och kvällen slutade sent.
Strax efter halv två på lördagsmorgonen lämnar Niklas Elmberg och en vän som sista personer festen för att äta lite nattamat. Bantorget i Lund blir den sista plats där Niklas Elmberg ses i livet efter att ha stillat hungern med en varmkorv.
Frågetecknen efter försvinnandet är många. Utredningen kantas av få vittnesuppgifter och av spår som inte leder någonstans. Idag, 21 år senare, är frågorna nästan lika många som de var i september 1991. Teorier har florerat, men alla har med bestämdhet kunnat avfärdas som grundlösa. Medierna har målat upp tänkbara motiv såsom drogproblem eller homosexualitet, men alla har varit helt obevisbara och polisutredningen har tagit avstånd från dessa.
Ingenting i utredningen tyder på att det skulle ha funnits någon hotbild. Det faktum att samtliga värdesaker fanns kvar när Niklas Elmberg hittades uteslut-er en rad olika teorier om rån som gått överstyr.
Att fysikstudenten Niklas Elmberg cyklade på riksväg 16 kan verka märkligt för en student som var hemmahörande i Lund. Niklas Elmbergs föräldrar bodde dock i Bjärred vilket förmodligen var hans slutdestination.
Dagen efter att Niklas Elmberg hade hittats stod det att läsa i Sydsvenskan att det var oklart var dödsmisshandeln hade ägt rum. I utredningen fanns inga tecken på att han skulle ha gjort motvärn och inte heller några spår efter vare sig mordvapen eller förövare. En teori aktualiserades om att ett gräl om cykeln skulle varit orsaken.
Cykeln återfanns emellertid en bit ifrån platsen där kroppen hade hittats, och därmed föll teorin om att mordet skulle vara sprunget ur ett bråk om Niklas Elmbergs cykel.
I programmet ”Efterlyst” röntes år 2007 inledningsvis viss framgång, då det kom in ett tips på en person som skulle kunna ha varit gärningsmannen. Mannen uppges ha varit bekant till Niklas Elmberg, men även det tipset rann ut i sanden.
Nu har det gått 21 år sedan Niklas Elmbergs död. Åren har kantats av sporadiska ljuspunkter i utredningen, men under lång tid har utredningen stått stilla.
Sedan en tid tillbaka lever dock hoppet om att fallet ska tas upp igen och att det kanske kan bringas klarhet i vad som faktiskt hände. Leif G.W. Persson, den rikskände kriminologiprofessorn, har sammanställt en rapport över olösta mord som finns i landet. I rapporten har han gett indikationer till Länskriminalen om att just knivmordet på Niklas Elmberg är av sådan karaktär att Det borde tas upp för granskning igen. Tack vare att den 25-åriga preskriptionsregeln för mord har tagits bort blir utredningar av ”kalla fall” allt mer frekventa.
Frågorna efter det oförklarliga mordet har varit många för de anhöriga. Peter Elmbergs låt ”Varför måste vi skiljas?”, är skriven till broderns minne som ett led i att bearbeta sorgen. Låten är aldrig anklagande, bara fylld av alla frågor som inleds med undran ”varför”.
Det är inte lättare i dag att svara på frågorna som ställdes för 21 år sedan, men hoppet att hitta någon ljusning i fallet har återväckts. Peter Elmberg beskriver i sin låt det eviga sorgearbetet. ”Man säger att tiden läker alla sår, men tid är ett vakuum, det kan dröja många år”. Att fallet än en gång sätts under lupp kanske kan fylla det vakuum som sorgen begravts i, och äntligen ge klarhet i frågan varför.
