Reglerna kring sjukskrivning i arbetslivet ändras till och från och är omdebatterade. Oavsett vad man tycker om reglerna är de tydligt kommunicerade. Det är knappast något som man kan säga om reglerna kring studenter, skriver Tora Törnqvist och Maria Ehlin Kolk.
Studentgruppen inom högre utbildning är förändrad. Över 20 procent av de studerande har barn och andelen som tar studiestöd är snart under två tredjedelar. LUS, paraplyorganisationen för de nio kårerna vid Lunds universitet, och Saco Studentråd släpper den 29 oktober rapporten Fortfarande utbildning straffbart? i Lund för att diskutera konsekvenserna för en allt äldre studentgrupp med bristande socialförsäkringar.
Sjukförsäkringssystemet och föräldraförsäkringssystemet för studenter ligger inom studiestödssystemet. Alltså omfattar systemet enbart studenter som tar bidrag och lån av staten. Alltså lämnas en tredjedel av studenter utanför skydd vid sjukdom. Dessutom är alla studenter oskyddade på sommaren. Studenter som är sjukskrivna kan inte studera. Alltså har de svårt att göra något annat för att försörja sig denna tid. Och avsaknaden av försörjning är sällan en bra rehabiliteringsåtgärd.
Rehabilitering från sjukdom kräver dessutom stegvis återgång till studier. Något som inte är möjligt i dagens system för studentgruppen. Det finns idag enbart två steg. noll procent sjukskrivning eller 100 procent. Samtidigt är det få sjukdomar som går att rehabilitera från heltidssjuk till heltidsfrisk.
Reglerna kring sjukskrivning är dessutom alldeles för krångliga. En sjuk student får inte ersättningen från Försäkringskassan utan sin vanliga CSN. Karenstiden är 30 dagar från den dag studenten anmäler sig sjuk. Anmälan ska ske till Försäkringskassan trots att de inte är inblandade i utbetalningen av sjukpeng för studentgruppen. Detta är något som många studenter missa, vilket innebär att de får än längre tid innan återbetalningskravet för det studiestöd som betalas ut under sjukdomstiden försvinner. Reglerna är så dåligt kommunicerade att de flesta studenter inte känner till dem och riskerar att hamna mellan stolarna.
I april i år kom CSN med en rapport på uppdrag av regeringen för att möjliggöra deltidssjukskrivning av studenter. I denna föreslår även CSN en förändring av den 30 dagar långa karenstiden till 14 dagar. Detta är ett förslag i rätt riktning. Men det får inte glömmas bort att denna förändring också leder till ökade kostnader på universiteten. Det riskerar annars bli ett slag i luften då sjuka studenter behöver individuella studieplaner. Detta kostar pengar och får inte urholka en i dag redan urholkad finansiering av högre utbildning.
CSN efterlyser även en utredning av systemet kring rehabilitering av studenter som är sjukskrivna från sina studier. Idag är ansvaret oklart, insatserna undermåliga och det finns ingen bortre gräns för hur länge studenter kan vara sjukskrivna. Sjuka studenter hamnar mellan CSN och Försäkringskassan på grund av otydliga regler och som sjuk har man sällan kraften att bråka.
CSN skrev denna rapport på uppdrag av regeringen. Viktigast är att denna rapport inte stoppas i en byrålåda som de tre senaste studiesociala utredningarna. Att kunna rehabilitera studenter tillbaka in i studier är att ta vara på de investeringar samhället och individen gör i högre utbildning.
Idag klockan 15:00 hålls en rapportpresentation på Övre Palaestra där en genomgång av försäkringsreglerna.
Debattörer:
- Tora Törnqvist, Ordförande LUS
- Maria Ehlin Kolk, Ordförande Saco Studentråd
