Nyligen presenterade regeringen en forskningsproposition där stora satsningar görs på bland annat ESS och Max IV. Lundagård satte sig ner med vicerektor Sven Strömqvist för att höra vad det här betyder för Lunds universitet.
I och med det som står i forskningspropositionen tänkte jag att det kan vara lämpligt att börja med Nobel. Det blev inget nobelpris i år heller?
– Till Sverige menar du?
Ja, eller till Lund.
– Det var ju en originell fråga. Jag brukar bli intervjuad med den frågan efter nya forskningspropositioner.
Säkert även av oss, men det kanske snart blir ändring på det i och med de extra miljarderna som strösslas ner över svensk forskning?
– Ja, hur långt ska mitt svar på det här bli. Vad som är jättepositivt med den här propositionen är att regeringen vågar satsa så pass mycket. Det är en nivåhöjning på fyra miljarder kronor. Även i den förra propositionen var det en mycket rejäl satsning – en nivåhöjning på fem miljarder. Så med två sådana här propositioner i rad har man alltså höjt nivåerna med nio miljarder. Vilket är mycket pengar.
– Tittar man på länderna i vår omvärld så vågar de inte satsa lika mycket. Där är det ofta budgetnedskärningar som gäller. Sverige är offensivt på det här området, och det är såklart jättebra. Sen är frågan vad man ska använda de här pengarna till.
Hur borde de användas?
– Det finns en gammal svensk paradgren som är medicin eller snarare biomedicin. Och där går det inte så bra som man är van vid från den gamla storhetstiden. Och vad beror det på? Sverige har inte blivit sämre på något sätt, men andra har kört ikapp. Så det är naturligt att propositionen innehåller mycket satsningar på biomedicinsk forskning.
Utöver pengarna, är det en bra proposition tycker du?
– Det ligger en väldigt spännande anda i den här propositionen som säger att Sverige ska flytta fram sin internationella position som forskningsnation. Och då måste man fråga sig: vad är det för spännande saker vi har som ger oss en konkurrensfördel i internationellt perspektiv? Att stärka den gamla paradgrenen är en väg. Men samtidigt har vi de här fantastiska jättemikroskopen i Max VI och ESS. Ingen annan kommer ha något som är i närheten av det i hela världen de närmaste 15 eller 20 åren. Wow!
Finns det ingen risk att vi övervärderar vad vi kan förvänta oss av forskningsanläggningarna?
– Nä, det är precis tvärtom. Ingen i norra Europa har en sån här anläggning för att kunna riktigt förstå vilken kolossal betydelse de kommer att få. Så: snacka är bra, göra är ännu bättre. Men man måste höja blicken och ta många steg från vad man brukar göra när man tänker forskningsstrategi i Sverige. Satsningar på biomedicin är jätteviktigt och satsningar på materialvetenskap och MAX IV och ESS är jätteviktigt. Men samspelet mellan materialvetenskap och biomedicin – där är vår absoluta konkurrensfördel om vi ska försöka få internationell excel- lens med nationell strategi i Sverige. Och där är vi inte riktigt ännu, men vi ska jäklar i mig komma dit. Det är en fantastisk möjlighet vi har.
En annan grej som pekats på är att satsa på att locka hit toppforskare. När kommer Lund att anställa sina första superforskare?
– Vi har redan en del superforskare skulle jag vilja säga.
Men pedagogiken i det är ju att det är något Sverige inte har men vill ha hit.
– Vems pedagogik talar du om?
Den politiska pedagogiken bakom propositionen.
– Där kan jag vara lite kritisk också. Det är möjligt att det är det här med nobelprissyndromet som spökar. Visst, det är en fantastisk pr-maskin för Sverige och vetenskapen med nobelpriset, och jag har den största respekt och är jättestolt över att Sverige har detta, men jag menar – hur mycket bättre är nobelpristagarna än de som är bland de hundra bästa i samma genre. Hårsmån alltså! Det är väldigt viktigt att tänka på att om man ska skapa toppforskning så ska man ha attraktiva miljöer med tillräckligt begåvade forskare som ger järnet och som kan samarbeta. Det är fantastiskt att vid vissa lägen kunna spetsa dessa miljöer med en toppforskare som finns någon annanstans i världen, men det kan ofta vara en rätt så dyr historia.
Före detta arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin pratade på en konferens nyligen om att Sverige behöver en Zlatanprofessor. Finns det inte en pr-mässig poäng i att man behöver starka personligheter?
– Men släpp fram de som finns lite bättre, och komplettera med ytterligare några. Den här fotbollsmetaforen är jag måttligt imponerad av måste jag säga. Det kan mycket väl slå bakut det där också så att det blir rena köp- och säljfesten med individuella stjärnor. Det är en lärdom som kan dras från Storbritannien, där en del professorer lånar ut sig i ett halvår till det eller det universitetet för att hjälpa upp deras anseende för att sedan försvinna någon annanstans. Men riktigt bra och kreativa forskningsmiljöer, de bygger man långsiktigt.
– Däremot är det jätteviktigt att inte förfalla till en konservativ mentalitet i en sådan miljö utan att släppa fram nya generationen med nya idéer.
Har ni varit dåliga på det?
– Ja, det har vi nog varit.
Fakta
[checklist]
- Vem: Sven Strömqvist, vice rektor på Lunds universitet och professor i lingvistik.
- Aktuell med: Är den vice rektor som har forskningsansvar och tycker att forsknings- och innovationspropositionen visar att Sverige vågar satsa trots den ekonomiska krisen.
- Det här visste du inte om Sven Strömqvist: Har ett stort fotointresse.
[/checklist]
