En examen är sällan tillräckligt för att få jobb. Vad som krävs är arbetslivserfarenhet. Helst flera år. Det har universitetsvärlden förstått, men lösningen är långtifrån självklar. ”Mer praktik”, menar många. ”Meningsfullt extrajobb”, tycker andra.
Vana steg rör sig genom Sydsvenskans sportredaktion. Det är Marie Carlssons. Hon är inne på sin sjätte vecka praktik. Klockan är strax efter fem och snart ska hon gå hem för dagen. Huset där hon håller till ligger vid E22:ans norra infart till Malmö och kan knappast undgå någons blick. Med sina 15 våningar är det trots sina år på nacken fortfarande ett av Malmös högsta hus. Storleken är dock missvisande. De goda åren är historia och Sydsvenskans redaktion ryms numera på ett enda våningsplan.
– Det är klart jag är medveten om att det här inte är någon kanonbransch jag ger mig in i, säger Marie Carlsson.
Det är hennes sista termin på journalistprogrammet i Lund. Tidigare i år blev utbildningen kritiserad av Hög- skoleverket för bristande kvalitet. För att vara ett program på bara 90 högskolepoäng har det dock väldigt mycket praktik.
– Praktiken är jätteviktig. Som journalist är det nödvändigt att lära sig hant-verket, säger Marie Carlsson.
Sydsvenskans sportredaktion huserar i ett av hörnen i det stora kontors-landskapet. En tv sitter i taket och på tyst volym visas reprisen av VM-kvalet mellan Spanien och Frankrike. Marie Carlsson har ett eget skrivbord och under dagen har hon bland annat gjort en telefonintervju med Lisa Nordén inför den avgörande triathlontävlingen i världsserien på Nya Zeeland. Hennes arbetsdag liknar till stor del de övriga reportrarnas.
Trots domedagsprofetiorna mot dagstidningsbranschen får Marie Carlsson lön motsvarande halva ingångslönen. Det är ett krav från Journalistförbundet. Ett krav som i andra branscher mycket sällan kommer upp då det handlar om praktik.
– Jag tror det handlar om ett sätt att skydda branschen.
Det finns nog stor risk att redaktioner till stor del bara skulle bestå av obetalda praktikanter annars.
En annan fördel som journaliststudenterna har i jämförelse med många andra är att det är universitetet som ordnar praktikplatserna åt dem.
– Vi fick önska några olika platser och sen blev vi tilldelade en plats, säger Marie Carlsson.
I stort är hon nöjd med sin utbildning. Praktiska inslag har blandats med teoretiska och när hon kom ut på sitt första jobb som lokalreporter i somras kände hon sig förberedd.
– Men det är klart, det hade nog inte skadat med en hel termins praktik.
Fjärran från journaliststudenternas praktikmöjligheter finns ekonom-ernas. I fackförbundet Civilekonomerna årliga rapport Tre år efter examen uppgav 60 procent av de drygt 1 500 tillfrågade att de saknat praktik i sin utbildning. Det är också vad som framkommit då Lundaekonomerna arrangerat så kallade ”Speak-up days”, vilket är tillfällen för studenter att säga sitt om utbildningen.
– Mer praktik, mer näringslivskontakt. Det är något som ständigt framkommer som önskemål från student- erna, säger Anna Svärd.
Hon är vice-ordförande i Lundaekonomerna och har ansvar för utbildnings-frågor. Praktikmöjligheter är en av hennes hjärtefrågor. I den lilla skånelängan på Ekonomicentrums innegård har också många av hennes förträdare jobbat för samma sak.
– Ekonomihögskolan är väldigt bra på att ha en stark forskningsanknytning vilket är något positivt. Vi måste dock tänka på att det är runt två-tre procent som går vidare för att doktorera medan resten ska ut i näringslivet. Utbildningen måste erbjuda en bättre förberedelse inför det, säger Anna Svärd och fortsätter:
– Vi har väldigt många studenter som kommer direkt från gymnasiet och då är ju praktik en jättebra chans för att skapa sig lite arbetslivserfarenhet.
Ekonomer som ändå har letat efter praktikplats har fått söka egna vägar också för att kunna finansiera det.
Emelie Axelsson är en av dem. Till våren ska hon göra praktik på Exportrådet i Milano.
– Jag har en kandidat både i italienska och ekonomi och det här kändes som rätt sätt att kombinera de två, säger hon.
Möjligheten var dock på inget sätt självklar. Ett krav för att få praktikplatsen var att den var en del av utbildningen. Någonting som Ekonomihögskolan inte kunde hjälpa henne med.
– Tack vare att jag läst italienska så kunde jag söka en fristående praktikkurs för humanister via Göteborgs universitet.
Med bara en ekonomikandidat hade det alltså blivit en komplicerad historia att lösa både möjligheten och finansieringen av en termins praktik.
– Men med den här kursen så det blir det ju möjligt att ta studielån, säger hon.
Emelie Axelsson har saknat arbetslivsförankring i sin ekonomiutbildning.
– Ekonomihögskolan är väldigt bra på det här med att anordna olika events där det finns möjlighet att träffa företag men det ger inga långsiktiga kontakter. Genom praktik finns det mycket större möjligheter att bygga upp ett nätverk som kan ge jobb.
Emelie Axelsson har känslan av att många ekonomistudenter är intresserade av praktik. Men eftersom det inte går att tillgodoräkna sig tror hon att det är många som känner att det kan vara slöseri med tid att lägga en termin på praktik.
Efter påtryckningar från kåren och studenterna tycks Ekonomihögskolans ledning tillslut tagit till sig av kritiken och arbetat fram vad som kan vara en lösning på studenternas missnöje. Svaret kallas verksamhetsförlagd utbildning. I december ska förslaget upp till beslut i fakultetsstyrelsen. Går det igenom så innebär det att ekonom-studenterna faktiskt får möjlighet att använda 15 till 30 av sina valfria poäng till praktik.
– Det handlar inte om att våra studenter har svårt att få jobb efter examen och det är också anledningen till att det inte varit en del av våra utbildnings-program. Det finns dock studenter som i nuläget söker sig till ambassader och annan statsförvaltning för praktik men som inte har någon möjlighet att få den finansierad, säger Kristina Eneroth, prorektor på Ekonomihögskolan och ansvarig för utbildningsprogrammen.
Förslaget om verksamhetsförlagd utbildning anser Kristina Eneroth vara en del av en större internationell trend:
– Tittar vi på hur det ser ut på ekonomiutbildningar runt om i Europa så erbjuder många möjligheter till internships och i till exempel Frankrike finns det väldigt välutvecklade system kring praktiklöner. Svenska företag har än så länge inte visat samma intresse och där-för har det inte blivit aktuellt förrän nu att ta upp ämnet till diskussion.
Att praktikfrågan inte varit högre upp på agendan kan dock ha fler orsaker. Det har länge funnits en tradition att universitetet med sina institutioner är fri-stående från resten av samhället. I en granskningsrapport från Riksrevisionen i slutet av 2009 framkom det att många saknar rutiner för att säkerställa arbetslivsanknytning. Regeringen har därför gett Högskoleverket i uppdrag att göra en kartläggning för de olika utbildningarna och resultatet ska presenteras i december.
Svenskt Näringsliv har gjort uttalanden där de menar att det viktigaste för en välfungerande praktik bygger på att de ansvariga för utbildningsprogrammen arbetar aktivt för att skapa kontakter med arbetsgivare som är relevanta för utbildningen.
Ett annat problem som kommer upp då universitetet ska erbjuda möjligheter till praktik är att de kurserna måste stå under samma krav som annan utbild-ning, trots att de i en mycket högre grad består av praktiska moment än vad en kurs vanligen gör.
En grupp som ofta söker efter verklighetsförankring är samhällsvetare. En tuff arbetsmarknad och utan självklara yrkesval gör att många söker efter nät-verk och kontakter utanför universitetet. Håkan Magnusson, docent på stats-vetenskapliga institutionen i Lund har varit med i svängen ett bra tag.
– ”Varför ska man spendera en termin på kontor när man sen ska vara på kontor i 40 år till?” Jag har nog hört de flesta argument för och emot praktik under mina år här, säger han.
Själv är han positiv till att studenterna ges en möjlighet till praktik.
– För ett ämne som är väldigt generalistiskt är det bra med praktik. Att efter tre terminer statsvetenskap få komma ut i arbetslivet är en aha-upplevelse för många. Plötsligt förstår studenterna att de faktiskt har nytta av det de lärt sig. Man blir stärkt som person, säger Håkan Magnusson.
Inom pol. kand-programmet, som många statsvetarstudenter läser, finns det en valbar termin som är möjlig att förlägga ute på en arbetsplats.
– Ungefär hälften av studenterna inom programmet väljer att göra praktik och studenten själv får fixa någonstans att vara.
Svårigheter i att hitta en lämplig praktikplats kan vara anledningen till att inte fler väljer att göra praktik. På Uppsala universitet får pol. kand-studenterna, likt journalisterna i Lund, hjälp med att hitta en arbetsplats att vara på. Något som är i linje med vad Svenskt näringsliv förslag för en bättre praktik för studenterna.
– Vi ser inte poängen med att vi skulle ordna med praktikmöjligheter, säger Håkan Magnusson och fortsätter:
– Det finns ingen praktikplats som vi kan hitta som studenten inte kan hitta själv, dessutom är ju det här ett bra tillfälle att öva på att söka jobb.
Tove Ahlsten är en av de som letat upp en praktikplats. Med bussen från Lund till Malmö är en av de första hållplatserna inne i Malmö Länsstyrelsen. Innanför dörrarna på det gula tegelhuset är det passerkort och namnbricka som gäller. I trappuppgången står en uppstoppad dovhjort och på väggarna finns avbildningar av gamla viktiga farbröder. Som en del av myndighetssverige jobbar här bland annat jurister, genusvetare, ingenjörer och statsvetare. En trappa upp ligger Enheten för social hållbarhet och det är just här Tove Ahlsten håller till.
– Det är klart att jag nu vill försöka knyta kontakter som sedan kan hjälpa mig att få ett jobb, säger hon.
Anledningen till att hon sökte det masterprogram som hon nu läser i samhälls-vetenskap med inriktning statsvetenskap var just möjligheten till praktik.
– Jag satte ihop egna kurser till en fil. kand och då fanns inte den chansen men jag ville verkligen ha arbetslivserfarenhet, säger Tove Ahlsten.
Dagarna på Länsstyrelsen är varierande och arbetsområden många. Integra-tion. Mänskliga rättigheter. Folkhälsa.
– Det tog ett tag innan man fattade hur allt funkade, men nu börjar jag mer och mer se kopplingarna mellan det praktiska och vad jag lärt mig under min utbildning, säger Tove Ahlsten.
Under sina år på universitet tycker Tove Ahlsten annars att arbetslivskoppling-arna varit få. Inte minst på kandidatnivå.
– Det är bättre på masternivå för då har de även tagit in många från arbetslivet för att hålla i föreläsningar men det hade ju varit kul om det varit med från första början.
Tongångarna återkommer. I rapport efter rapport kommer efterlysningarna. Från arbetsgivarna. Från studenterna. Var är arbetslivserfarenheten? Hur får vi arbetslivskopplingen?
I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät från 2012 anser företag att det tredje vanligaste skälet till rekryteringssvårigheter är brist på personer med arbetslivserfarenhet. Minimikravet är ofta två års erfarenhet. Ju högre utbildningskrav en anställning har, desto fler blir åren av erfarenhet som dessutom krävs. Inte sällan efterfrågas minst fem år.
En del av lösningen heter enligt vissa studentmedarbetare. I början av 2012 satt kårordförandena och på kollegiemöte uppe på Medicinska Föreningen. Utanför var vädret klart. På bordet fanns morotskaka och som vanligt på dessa möten handlade det snarare om diskussion än om beslut. En av punkterna var studentmedarbetare. En fråga som det snart skulle visa sig inte vara alls självklar hur de skulle förhålla sig till. Men ett remissvar skulle skrivas till den motion som Folkpartiet några månader tidigare lämnat in i kommun-fullmäktige. Vad skulle de egentligen tycka?
Det var en av Lunds yngsta kommunpolitiker, Carl-Otto Berg, som låg bakom motionen. Han är 24 år och oroad över nyutexaminerades svårigheter att få jobb. På deras bristande arbetslivserfarenhet.
Carl-Otto Berg anser att ett studentmedarbetarsystem kan ett svar på problemet. Tanken är enkel: studenter på teoretiska program anställs 10–15 timmar på arbetsplatser som är relevanta för deras studier. Det ska ge arbetslivsanknytning men också lite extra slantar. I Danmark har systemet använts sedan 1940-talet.
Många akademikerförbund jublade över att det äntligen börjat hända saker kring frågan om studentmedarbetare.
En av dem är Jusek som representerar jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sju av tio nyutexaminerade från dessa grupper saknar praktik i sin utbildning.
– Det här är ingenting som kan ersätta praktik. Däremot är det något som kan ge fler möjlighet till arbetslivserfarenhet, säger Anna Rohlin Larsson på Jusek.
Victoria Kirchoff på fackförbundet Unionen ser också väldigt positivt på idén med studentmedarbetare:
– Enligt våra undersökningar så är nio av tio studenter intresserade av en anställning som så kallad studentmedarbetare.
Inne på ordförandenas kollegiemöte var det dock inte tal om att jubla även om vissa nog gärna velat. Emma Jungmark, då vice ordförande i Lunds universitets studentkårer var den som skulle sammanfatta kårernas ståndpunkter:
– Det är klart vi tycker att arbetslivserfarenhet är jättebra. Samtidigt tycker vi inte att man ska behöva arbeta för att sedan ha chans att få ett jobb. Det ska räcka med att ha studerat, säger hon.
Av principiella skäl blev de alltså tvungna att ställa sig skeptiska till idén.
– Vi anser även att heltidsstudier ska vara heltidsstudier. Kanske skulle arbetslivserfarenhet kunna vara något som is- tället är inbakat i utbildningen? säger Emma Jungmark.
Jusek och Unionen håller med om att heltidsstudier ska vara vad namnet indikerar men tror inte att några timmars extra jobb behöver stå i vägen för det.
– Studier har visat att om man som student jobbar upp till tio timmar i veckan så leder det till förbättrade studieresultat, man blir helt enkelt mer effektiv. Att jobba mer än 15 timmar i veckan påverkar dock studierna negativt, säger Victoria Kirchoff på Unionen.
Juseks Anna Rohlin Larsson är inne på samma spår:
– Vi vet att drygt häften av våra studerandemedlemmar redan jobbar extra. Om det då istället kunde jobba på en arbetsplats som är relevant för utbildningen skulle det ge mervärde till utbildningen.
Kårerna enades om en ståndpunkt och ett remissvar skickades in. Ifall Lunds kommun nu var intresserade av att lösa studenternas brist på arbetslivserfarenhet så kunde de väl erbjuda fler praktikplatser?
Det är möjligt att de skulle kunna men det lämnades osagt av kommun-fullmäktige i Lund. I slutet av september tog de dock beslut om att student-medarbetare ska bli ett pilotprojekt i Lund till 2014. Samtliga nämnder och styrelser ska nu se över möjligheten att anlita studentkonsulter.
Om universiteten kan leva upp till de allt högre förväntningar studenterna ställer på att de ska förberedas inför arbetslivet är svårt att veta. Det tas onekligen steg i den riktningen på flera håll, men räcker det? När allt fler kämpar om allt färre jobb ökar vikten av att kunna erbjuda nya lösningar. Universitetet måste helt enkelt bestämma sig om de vill behålla ansvaret för studenternas förberedelse inför det stora jobbklivet. Eller låta andra aktörer ta hand om den biten och finna sig i att studenterna lägger allt större fokus på annat än akademien. Klart står dock att de måste bestämma sig snart. Studenterna kommer inte vänta.
Foto: Annika Skogar, Jane Dinh, Kiia Valavaara
Fakta
[checklist]
Ekonomer vill ha mer praktik
- Endast åtta procent av Sveriges civilekonomer hade 2008 någon slags poänggivande praktik i sin utbildning.
- De flesta civilekonomer jobbar vid sidan av sina studier. Endast 19 procent av civilekonomstudenterna ägnar sig enbart åt studier.
- 60 procent av 1 500 examinerade civilekonomer saknade praktik i sin utbildning enligt fackförbundet Civilekonomernas årliga rapport.
Källa: ”Tre år efter examen”, 2012, Civil- ekonomerna. Högre utbildning kräver mer erfarenhet
- Det tredje vanli- gaste skälet till rekry- teringssvårigheter uppger företag vara brist på personer med arbetslivserfarenhet.
- Ju högre ut- bildningskrav en anställning har, desto fler år av arbetslivser- farenhet krävs för att få jobbet. Inte sällan krävs det minst fem år.
Källa: ”Missade möjligheter – Rekry- teringsenkäten 2012”, Svenskt Näringsliv.
[/checklist]