Vintermörkret börjar ta över på allvar. Men kan det finnas några nya vägar ut ur mörkret? Varför tycker så många att det känns så tungt när ljuset lämnar Sverige? Lundagård sökte svar på de mörka frågorna bland upplysta forskare i Lund.
Det är en kall novembermorgon. Du vaknar i höstmörkret, sträcker ut handen och tänder lampan på nattduksbordet. En välbekant scen i de flesta hem. Men om tjugo år kanske du i stället sträcker ut handen och tänder en hel vägg. Lam- parmaturen har länge haft en ohotad position som främsta ljuskälla. Men nu kan dess ledande ställning vara hotad till förmån för organisk LED, där ljuskällan kommer från hela ytor.
Led är små lysande punkter som sysselsätter nanoforskare vid Lunds universitet. De är så små att de kan integrerar i ytor på ett helt nytt sätt, något som öppnar ger helt nya möjligheter att skapa nya sorters ljuskällor.
– Sedan glödlampan, och senare lysröret, kom, har det inte skett så stora förändringar kring ljuskällorna. Men nu pågår en utveckling med LED-lampor, som kanske kan leda till att vårt ljus kan komma från ytor, i stället för lampor, som är standard i dag. Det säger Thorbjörn Laike, docent i miljöpsykologi vid Lunds universitet.
Dessutom påpekar han att LED-lamporna är mer energieffektiva än de klassiska glödlamporna:
– Glödlampornas ljus ger dålig verkningsgrad. När LED-lamporna används alstrar de ljus, men inte alls lika mycket värme som en glödlampa gör.
Förutom att de är mer snälla mot miljön, kan LED-lamporna också göra stora förändringar i de inre miljöer och ändra synen på ljuskällor. Vi har varit vana vid att placera glödlampor och lysrör i armaturer, men LED-lamporna skapar nya förutsättningar för att finna nya ljuskällor.
– Det ger möjlighet till en annan, funktionell belysning, säger Elisabeth Nilsson, lektor i fysik. Nu finns det många ljuskällor i våra utemiljöer som sitter högt upp och mest bländar och irriterar, men med LED skulle man kunna integrera belysningen i gatorna, så att skenet kommer underifrån eller från sidan i stället. Även inom vården kan detta underlätta, då det möjliggör till exempel självlysande trösklar.
Dessutom finns det mycket i LED-lamporna som saknas i vanligt artificiellt ljus, då det alstrar ljus av flera våglängder. Det ger ett mer naturtroget ljus än de ljuskällor som är standarden i dag. Det faktum att ljuset från LED-lamporna har olika våglängder gör att det får olika färg. Färgerna i sin tur påverkar hur vi människor mår. Klas Sjöberg är docent i medicin, och förklarar hur de olikfärgade våglängderna påverkar vårt mående:
– Blått ljus påverkar melatoninet som reglerar dygnsrytmen, medan rött ljus gör att vi blir piggare. Dessa kunskaper skulle vi kunna överföra på arbetsplatserna, med möjligheten att reglera ljusspektrat. Då hade blått ljus till exempel kunnat användas för att bli pigg, och rött för att bli glad.
För ljus är en viktig del i vårt mående. Och dessutom, som bekant, en bristvara för oss på nordliga breddgrader under vinterhalvåret.
Men varför spelar ljuset egentligen en så stor roll för hur vi mår?
– När ögat träffas av ljus skickas en signal, som tas emot av de receptorer som styr vår inre klocka, förklarar Thorbjörn Laike.
Denna styr systemet som reglerar våra halter av melatonin och kortisol, alltså systemet som påverkar vakenhet. Under vinterhalvåret räcker signalen inte till, och det kan påverka oss. Och flera studier har visat att vi nordbor faktiskt blir påverkade av ljusets frånvaro:
– Bland annat har en studie gjorts i Sverige, England, Saudiarabien och Argentina visar att invånarna i de två sista länderna är lika aktiva året runt, berättar Thorbjörn Laike. I Sverige och England däremot minskar aktiviteten i november och folk blir mindre aktiva fram till april, då värdena går uppåt igen. Det kan vara en subjektiv påverkan, men det kan även vara ett tecken på en klinisk depression.
Depression kan uppstå när ljusbristen skapar obalans i melatoninhalten, så att man får svårt att somna fastän man är trött.
– Människor är olika känsliga, och det är viktigt att ta reda på om depressionen beror på ljusrelaterad problematik, säger Thorbjörn Laike. Men om man misstänker att man har en depression, ska man söka hjälp.
För att motverka den klassiska vintertröttheten finns det enkla knep att ta till:
– Se till att försöka få naturligt dagsljus, som konstljuset inomhus inte kan ersätta, säger Thorbjörn Laike.
Men möjligheten till utetillvaro kan vara begränsad då många som jobbar går hemifrån i mörker och sedan tillbringar dagen på ett kontor långt inne i en huskropp.
– Dagsljuset når en meter in genom fönstren, så man ska försöka vara så nära fönstren som möjligt. Och när du är inomhus, rikta inte ljuset rakt in i ögat. Indirekt ljus fungerar bättre, till exempel kan man ha ljusa väggar och belysa dem.
Fakta
[checklist]
- Förkortningen LED står för Light Emitting Diode, alltså dioder som utstrålar ljus.
- LED-lampor alstrar ljus av flera olika våglängder, vilket i sin tur skapar olika färger i ljuset. De olika färgerna påverkar vårt mående.
- LED-lampor är så små att de kan integreras som lysande punkter i ytor som textilier och väggar som ljuspunkter. De är inte beroende av armaturer. Detta gör det möjligt att integrera ljuskällan i miljön på helt nya sätt.
- Enkelt uttryckt består organisk LED av ett organiskt material mellan två elektroder. När en pålagd spänning driver en ström genom materialet uppstår ljus. Ju mer ström som flyter genom materialet, desto mer ljus uppstår. Principen utgår ifrån att laddningsbärare övergår ifrån högre till lägre lediga liggande tillstånd i det organiska materialet. Den energi som då skapas gör att det utstrålas ljus. I arbetet med LED:en kan man använda material med olika energiskillnader, och på så sätt få olika färger. Man kan också styra ljusets riktning för att få ljuseffekter.
[/checklist]
