Så ska slösombudsmannen bemötas

- in Krönikor, Politisk krönika

Efter Utbildningsfabriken ger sig Martin Borgs nu i kast med att peka på allt skatteslöseri som sker i samhället och självklart får även högskolan än en gång en känga. Men Henrik Jonsson är fortfarande inte övertygad. 

Martin Borgs är igång igen. Ni vet mannen som gav oss dokumentärfilmen Utbildningsfabriken och visade hur Jan Björklund arrogant kastade ner skattepengar ner i det bottenlösa hål som kallas högskolan. Den här gången uppträder Borgs som den smått superhjälteaktiga Slöseriombudsmannen.

Slöseriombudsmannen får betalt av Skattebetalarnas Förening, i vars styrelse han också sitter. För att kort introducera Skattebetalarnas Förening är det alltså en sammanslutning för människor med mycket pengar. Dessa människor tycker att det största samhällsproblem vi har är att en del av deras inkomst går till att göra livet lite drägligare för några som inte har samma ekonomiska fördelar. Hittills har Borgs bland annat gett sig på diverse ungdomsföreningar, fotbollsallsvenskan och den ”ineffektiva” sjukvården.

En av de första angreppen Borgs gjorde i sin SlösO-roll var förstås på högskolan. Han hävdar att många kan komma att se utbildning som ”konsumtion” (läs: nöje) istället för ”investering” (läs: arbete). Att påstå att det läggs för mycket pengar på studenter och att de inte jobbar hårt nog kan för mig framstå som en smula kallhamrat. Särskilt då vi befinner i oss i en tid då vi vet att den psykiska ohälsan hos unga fortsätter att öka till följd av prestationskraven och antalet utbildningsplatser minskar i snabb takt.

Tyvärr lever vi i en värld där dessa herrar har tagit tag i samhällsdebattens roder. Vi lever i ekonomismens dagar där budgetdiciplinen är överordnad allt. Det ska vara gröna siffror i kvartalsrapporten, annars ska nedskärningar göras, oavsett vilka konsekvenserna blir för de som drabbas av det. Långt bort ligger den offensiva politik som byggde Sveriges välstånd under 1900-talet. Undantagen tycks vara RUT-avdrag och sänkt krogmoms där ”skattebetalarna” (läs: överklassen) får ”valuta för pengarna” (läs: mer pengar på banken). Men i utbildningssektorn, där ska stora yxan fram och hugga av all ”dödvikt” (läs: lärarledd tid, undervisningslokaler, studentbostäder och studiemedel).

Nu har jag slösat några timmar på Slöseriombudsmannen. En tid betalad av skattebetalarna genom mitt studiemedel. Därför, Martin Borgs, får du här ytterligare ca femtio kronor att sätta upp på listan.

Fakta

[checklist]

Bioteknikern Henrik Jonsson är din kamrat till vänster som från Lundagårds krönikeplats kommer att agitera mot högern när han lämnar kemicentrum. Han är tidigare vice på teknologkåren och kårsamarbetet Lus. Henrik Jonsson är en av de utbildningspolitiska krönikörerna på lundagard.se som publiceras på Onsdagarna.

[/checklist]