Räcker det med att byta namn i tentafrågan för att få in genusperspektivet i utbildningen? Jonatan Macznik fascineras av metoderna som används när universitetet lever upp till sin jämställdhetspolicy.
“Som ni ser har denna föreläsning ett genusperspektiv, för det är en kvinna som ska prata”.
Med de orden presenterades en åklagare som skulle hålla obligatorisk föreläsning för oss juriststudenter om sin vardag och sitt arbete. Kanske sades det med en skämtsam ton, men det är symptomatiskt för det haltande och ojämlika genusarbetet på universitetet.
Citatet är extremt och kanske säger det mer om den mansdominerade juristvärlden. Men när genusperspektivet ska inkluderas, görs det ofta på ett intvingat och obekvämt sätt. Det är lite som att det räcker att nämna kön för att genuskravet ska kunna bockas av.
Säkert är att det ser olika ut för olika utbildningar, lärare och ämnen. Vissa verkar ha det nästan naturligt i sig, de kan och förstår vikten av att arbeta med frågan på djupet. Andra saknar verktyg, angreppsformer och kunskap. Att tro att det som i detta exemplet räcker att kvinnor föreläser eller att namn ändras i tentafrågor gör ingen värld jämställd. Utan kunskap och metoder blir genusperspektivet mer ett hinder än fördjupning av utbildningen.
Att Sveriges utbildningsväsende på högre nivå ska präglas av ett genusperspektiv anslås från statligt håll i regleringsbrev och förordningar. I universitetets policy sägs att genusperspektivet ska vara ett naturligt inslag i all utbildning. Kravet kommer från politiken. Tanken är att frågor om kön, läggning och jämställdhet har en plats och behöver genomsyra hela vårt samhälle.
Med detta i åtanke är det lätt för mig, som har en tro på en självständig akademi, att dra slutsatsen att genusperspektivet inte ska och kan komma ovanifrån. Att politik och stat inte ska lägga sig i vad högskolor och universitet lär ut.
Men den slutsatsen kan inte vara mer fel. Om inte genusperspektivet läggs på utbildningen, är det ett mansperspektiv som kvarstår. Det som behövs däremot är en seriös satsning på att få med hela universitet på att förstå att genus är mer än att bara belysa enskilda kvinnors situation. Vi måste se strukturerna för att kunna bryta dem. LU borde, i intresset av att vara ett framstående universitet, här ta fler stora kliv framåt.
Om universitetet menar allvar med att genus ska vara just ett naturligt inslag, kan det inte förväntas falla på plats av sig själv. Vi studenter, lärare och rektorer måste fråga oss själva, kan vi inte förvänta oss mer?
Fakta
[checklist]
Socialliberala Jonatan Macznik, 21, sitter som migrations- och integrationspolitisk talesperson i Luf, Liberala ungdomsförbundet. Pluggar juridik men längtar oftast efter köttbullar och pommes frites. Hittas också i utbildningsnämnden i Göteborg. @JonatanMacznik
[/checklist]
