Nu är det jul …

- in Novischbloggen

i någon annans hus. Inte i mitt. I mitt hus (lägenhet) är det en studieverkstad alternativt en ungmös lya (ungmö? Vilket förfärligt begrepp.), med andra välvalda ord – en halvung stark singelkvinnas lya (haah! jag är så extrem. O_o). Jag satte precis in tre paranteser i en mening. Egentligen är inte det okej, men hej så får det vara!

Iallafall, även fast vi har haft snö och hela världen glittrar av jul som förresten är min absolut favorithögtid, har jag inte lyckats få den julkänslan jag oftast får. Jag brukar bli KÄR. Kär i julen. Har jag blivit kär då?

Icke! Detta året är jag mer som Grinchen som stal julen ifrån sig själv. Följaktligen har jag förvandlats till en riktig Ms. Scrooge. Wow, där har vi det. O_O Perfekt liknelse. Jag är sur och tvär fast mitt hjärta någonstans bara hungrar efter en riktigt god jul i gemenskap med min familj och vänner.

Nåja, det finns inget problem utan iallafall EN lösning. Och hur löser vi  min sur- och tvärhet, och även gör så att jag blir kär i julen igen?

Låt oss ta hjälp av de jag mest liknar för tillfället. Grinchen och Ebeneezer Scrooge. Vad fick dem att göra en tvärvändning? Jo, mer eller mindre, kärlek och gemenskap. Jag håller mig till att det var kärlek och gemenskap, även fast jag är medveten om att det finns så otroligt många aspekter kring de både historierna. Till exempel Grinchens konsumtionshat och Mr. Scrooges förkärlek till pengar som gör honom till en hemsk människa är något man hade kunnat analysera och diskutera. Det passar dock sig inte här för tillfället, så jag lämnar det dithän.

Så om problemet är att jag är sur och tvär för att jag hungrar efter en god jul i gemenskap med de mina, och lösningen på detta är kärlek och gemenskap, säger nånting mig att detta är ett ”inside-job” som det mesta är.

Det enda jag behöver göra är att öppna upp mitt sinne, mitt hjärta och mina armar och omfamna det som redan finns där. Med andra ord måste jag bara sätta på mig ett andra par glasögon, ändra prioriteringen lite, så i takt med att jag ändrar min vy ändras också omständigheterna kring det jag tittar på.

För er att ta med er: alla slags förändringar börjar alltid med att man förändrar sig själv först.

God Jul!

T.

ps. Ja, det är jag på bilden. Jag var vår familjs tomte förra året. Systerdottern blev skiträdd först men mjuknade till sist och var inte rädd längre då jag var super snäll. Numera kallar hon den tomten,”spöktomten”. Haha x)