Efter att ha firat jul lika traditionsenligt som vanligt känns det skönt att komma till Lund, få plugga, lära sig något nytt och kanske till och med få en chans att uppdatera sin livsåskådning. Men möjligheten till det sistnämnda är mer begränsad än det först verkar, tycker Dennis Jörnmark Callstam.
Julfirandet sköttes enligt rådande norm. All mat som förtärdes var helt eller delvis baserad på animaliska produkter och alla som någonsin känt minsta behov av att ”sticka ut” uppdaterade sin Facebookstatus med ”Karl-Bertil Jonsson är SÅ mycket bättre än Kalle Anka”. En undersökning från SCB visar att 97,5 procent av alla som skrev denna mening inte såg Karl-Bertil Jonssons jul i år heller.
Det enda som störde ordningen var att ett privatägt företag valde att förändra en bit i sin egen film samt att alla som någonsin haft invändningar mot pojkars rätt att ha på sig Luciaklänning gick man ur huse i pepparkaksdräkt för att hävda deras rätt att klä sig i detta, vilken ingen någonsin ifrågasatt. Ja, det kan väl sammanfattas som en nästintill exakt upprepning av de senaste femtio årens definition av december. Så visst känns det skönt att vara tillbaka i Lund, att få studera igen och få nya intryck?
Meningen låter klämkäck, men jag kände ungefär så när jag en kväll i förra veckan beslöt mig för att gå till Wermlands för att delta i vad som på Studentlund.se vagt beskrevs som en chans att ”festa med novischer”. Nya människor och billig öl, det hade räckt med det sistnämnda för att få mig på kroken. Femton minuter senare stod jag i en barkö där en underlig remix av Aviccis ”Levels” dunkade igång.
Men mitt i min pågående eufori över att vara tillbaka i Skåne och tio minuter från att köpa öl för 30 kronor, påminns jag om att studenter i Lund är lika insnöade i traditioner som de köttälskande Kalle Anka-älskare jag trodde var deras motsats.
Jag hör meningen ”när två killar står SÅ nära varandra, då VET man att nåt är fel” följd av ett skratt bakom mig. Jag vänder mig om och ser en kille i 25-årsåldern stå och asgarva, omgiven av nya studenter som utan att be om det fått en perfekt inblick i vilken jargong som råder i studentlivet i Lund. En möjlighet att förstå att i ett land där fem till tio procent av befolkningen lever i homosexuella förhållanden, finns det en kontext där homosexualitet aldrig tycks normaliseras.
Tack till studenten som yttrade ovan nämnda citat. Inget har någonsin varit så självklart som att så fort jag kommit hem logga in på Antagning.se och göra sen anmälan till genusvetenskap. För det firas trots allt bara jul en gång om året, men i Lund är traditioner och normer lika viktiga varje dag.
