Ska utbildningars existensberättigande vara en fråga om studenternas egna intresse eller lönsamhet? Linus Gisborn ger inspiration till motargument när du grillas över ditt utbildningsval.
”Jag är så obotligt trött på tuggandet om att universitetsåren ska vara lönsamma”. Jag och en vän har just beställt varsin pizza på Ristorante Italia vid Lilla Fiskaregatan i Lund, stearinljusen är tända och det välsignade CSN bidraget har fått oss att lämna variationsfattiga pastarätter hemma. Min vän har läser sitt tredje år till musiklärare vid Malmö musikhögskola, och som före detta student i litteraturvetenskap delar jag hans oro inför pluggmentaliteten.
Min vän kommer de närmsta åren undervisa musik för högstadieelever. Kul, anser jag. Kanske lite för roligt, anser regeringen som bestämt sig för att slopa Estetisk verksamhet som obligatoriskt moment i gymnasiet. ”Redan nu måste jag konstant förklara och argumentera för mitt yrkesval” suckar han. ”Trots att forskning visar att kreativt skapande är bra för resultaten i andra ämnen.”.
Jag läser just nu statsvetenskap, men jag kan med enkelhet relatera till vad han berättar genom mitt år som student i litteratur. Hur ofta harklade jag inte ursäktande när jag fick frågor av jurist- eller läkarstudenter om mitt studieval, spände varje muskel i kroppen – stridsklar och redo att gå i klinch för det humanistiska studievalet. Mitt studieval mötte ofta skepsis, och varje gång inväntade jag reaktionerna av att uttala de gyllene orden:
– Jag pluggar litteratur.
– Va! Litteratur?
– Ja.
–Vad blir man då, författare eller? Ha, ha, ha.
Ha. Ha. Ha.
Titt som tätt och blossar diskussioner om kunskapsrelevans upp och låter konstnärliga eller humanistiska ämnen genomgå det ekonomiskt bärkraftiga elddopet – att vara eller inte vara. Det är absurt. Beräknandet av kunskapens värde är absurt. Men många sitter i samma båt. Debatten är på intet sätt unik för mig och min vän.
Det är tufft att ständig bli ifrågasatt. Men om det är vardag kan det vara behändigt att bygga upp en mer eller mindre trovärdig arsenal kvicka motargument. Det kan innebära att du berättar för den bekäftige ekonomistudenten: att till och med nationalekomomins pater Adam Smith trodde att böcker skapade förståelse för andra människors villkor, och att det i sin tur var nyckeln till ett mer empatiskt samhälle. Eller att påpeka för läkarstudenter om deras yrkeskårs otaliga år i kvacksalveriets tjänst.
Att rucka på uppfattningar om olika dicipliners behändighet är svårt men jag skulle vilja uppmuntra alla så gott det går till motsatsen: räta på ryggen över studievalet och gå i klinch med vem som än kan tänkas ha åsikter om just ditt val!
